Aftonbladet – 13 maj 1856, sida 3

rendon, Cowley och Grey. OUlarendon menade, att då Ryssland eger att i Svarta hafvet hålla ett antal lätta fartyg, skulle det väl äfven någonstädes bygga dem, och derför har Nikolajew blifvit bibehållet. Hvad tscherkesserna beträffade, menade lorden att de allierade, som ej vunnit några militäriska framgångar på Svarta hafvets östra kust, ej kunnat förelägga Ryssland några vilkor i afseende på dessa trakter, och i öfrigt förklarade han att tscherkesserna visat sig mer benägna till fiendskap än vänskap mot de allierade, hvarföre dessa ej hade synnerligt skäl uppträda till deras beskydd. Aberdeen synes något orolig, att man nu skulle ha gjort det stackars Ryssland alldeles värnlöst i Svarta hafvet. Han erinrade nemligen, att Turkiet kan i Bosporen och Marmora-sjön bygga huru stor flotta som helst för att dermed anfalla Ryssland i Svarta hafvet, och han sporde om de kontraherande parterna i sådant fall äfven skulle anse sig förpliktade att understödja Ryssland. Lord Cowley tröstade honom dermed, att hvarje fientlighet på Svarta hafvet vore ett traktatsbrott, som de kontraherande borde beifra. Lord Palmerston förklarade den 5 dennes i underhuset, att någon ändring af turkiska tulltariffen ej blifvit föreslagen, och att Ryssland lofvat öfverlemna de af detsamma afträdda platserna i det tillstånd de sig nu befinna. Morning Post vill veta, att de österrikiska trupperna i Parma småningom förökas, och antyder med anledning deraf såsom sannolikt, att en engelsk eskader kommer att afsändas till Spezia-viken. — Linieskeppen S:tj Vincent, Rodney och London berättas skola afgå till Krim att hemföra trupper. -— Sedan handelsförbindelserna mellan Storbritannien och Ryssland blifvit återställda, har Electric and International Telegraph Company mottagit depescher från S:t Petersburg en sekund efter det de blifvit från nämde hufvudstad expedierade. Af de i årets budget för armån och flottan förslagsvis upptagna 34,998,000 komma i ansende till fredsslutet att användas blott 20,747,000 . — Amiralitetet har befallt, att propeller-block-skeppen och simmande batterierna skola så skyndsamt som möjligt afrustas. BELGIEN. Den 5 April framlade finansministern för representantkammaren tre lagförslag, bland hvilka ett om 21 millioner francs bevillning till fulländande af statens jernbanor. Både ministerens och kamrarnes energiska protester på förhand mot grefve Walewskis hotfulla yttrande om den belgiska tryckfriheten hafva vi redan förut meddelat våra läsare. TYSKLAND. Preussen. Det under kamrarnes sammanvaro förgäfves väntade betänkande, som afgifvits af den representanthusets kommission, till hvilken depesch-stöldsfrågan hade blifvit remitterad, har nu efteråt blifvit bekant. Det föreslår att huset måtte öfvergå till dagordningen och innehåller ingenting, som kan bidraga till sakens närmare utredande. Af ett yttrande i det trontal, hvarmed konungen afslöt landtdagens session, har man velat draga den slutsats, att det icke är omöjligt att den för Rhenprovinsen bestämda kommunalordning kommer att, innan den utfärdas, underställas provinsialständerna i Rhenprovinsen. Frankfurt. Österrikes och Preussens förut omtalade framställning till förbundsdagen, angående fredstraktaten, skulle den 8 dennes förebringas. Ryktet, att förbundet skulle ikläda sig någon garanti för fördragets bestämmelser, bekräftar sig icke, utan kommer framställningen att inskränka sig till ett enkelt meddelande om fredsslutet och förslag om mobiliseringens upphörande. ÖSTERRIKE. Kejserliga hofvet har utflyttat till Laxenburg. Kejsarens broder erkehertig Ferdinand Maximilian har afrest till Paris. SPANIEN. Cortes hafva den 1 Maj antagit ett af en deputerad från venstra sidan föreslaget amendement till presslagen, hvarigenom hvar och en artikelförfattare förpliktas att utsätta sitt namn. ITALIEN. Från Turin skrifves att grefve Cavour den 6 Maj interpellerades i deputeradekammaren angående fredsfördraget. Efter att något hafva utbredt sig öfver de moraliska och materiella fördelar, som skulle tillskyndats Europa genom detta fördrag, förklarade han dock slutligen att Sardiniens ställning till Österrike