Aftonbladet – 13 maj 1856, sida 3

— Engelska och franska tidningar meddelar nu ordalydelsen af den specialtraktat, som under d. 15 April ingåtts mellan Frankrike,England och Österrike för den händelse traktaten af den 30 Mars skulle blifva bruten. Den lyder sålunda: Art. 1. De höga kontrahenterna garantera gemensamt och hvar för sig det ottomaniska rikets oafhängighet och integritet, försäkrade genom den traktat, som blifvit afslutad i Paris den 30 Mars 1856. Art. 2. Hvarje brott mot bestämmelserna i nämde traktat skall af de makter, som underteckna förevarande traktat, betraktas såsom en casus belli. De skola med den Höga Porten öfverenskomma om de åtgärder som derigenom skola blifva nödvändiga och sinsemellan utan uppskof ordna användandet af sina militära och maritima krafter. Art. 3. Förevarande traktat skall ratificeras och ratifikationerna utvexlas inom fjorton dagar eller förr om sådant är möjligt. Till yttermera visso hvaraf de respektive fullmäktige undertecknat och beseglat denna traktat i Paris den 15 April 1855. (L. S.) Clarendon. (L. S.) Cowley. (AL. S.) BuolSchauenstein. (1. S.) Häbner. (L. SA A. Walewski. (CE. S.) Bourqueney. Morning Post tillägger, att ratifikationerna blifvit utvexlade den 29 April. — De handlingar, som i de båda sista numrorna af Aftonbladet blifvit meddelade angående underlöjtnanten vid lifbeväringsregementet baron Falkenberg, hafva varit af den beskaftenhet, att de icke kunna undgå att ådraga sig en allmännare uppmärksamhet. Utan att för närvarande yttra oss om det egenliga föremålet för den hållna polisundersökningen, kunna vi icke annat än finna förfarandet dervid anmärkningsvärdt. Till en början gifver hr krigsfiskalens åtgörande i saken anledningar till allehanda betraktelser och synes svårligen kunna nöjaktigt förklaras genom de omstindigheter, som blifvit i de hittills offentliggjorda handlingarne framlagda. Men ännu betänkligare förekommer oss öfverståthållareembetets för polisärenden åtgärd att anställa hemligt förhör inför protokoll rörande en persons uppförande, utan att Fåta tillkalla eller höra denna person, hvars handlingssätt är i fråga att undersökas. Bedömandet af det ifrågavarande handlingssättet må utfalla huru som helst, så anse vi detta förfarande vara af den betänkliga art, att vi icke kunna annat än i den allmänna rättkänslans namn inlägga vår protest deremot. pA