Article Image
i enaba skäl, eller för att vara konseqvent, äfven kunno kommunala afgift borttoges, äfven alla tullsem ligger närmast, emedar det förekommer under samma rubrik och med samma tulli värde i taxan som genevern igen i denna samma tull och u af I rdr bkok I genovern. När man nu vet, att Jamaica oc! Demarary-romm af god qvalitet är vida dyrare, men att deremot Havanna, S:t Croix, Pernambucco m. fl. andra rommsorter kunna indagd i me I förskrifvas betyc dligt under det utsatta tullvärdet, så skulle man ju med lika mycket yrka, att endast Jamaica, Demarary och någr: andra dyra rommsorter skulle få införas, men att alla andra borde anses förbjudna, ehuru något sådant icke ännu veterligen fallit någon in. När en eller annan varuartikel hotas, vare sig med vanpris eller öfverdrifvet pris, skull de i tulltaxan på höft utsatta värdena nog samt erbjuda öfverflödiga tillfällen till manövrer, likartade med den, som nu ifrågasät tes, om vägen blott en gång beträdes. Vi hoppas likväl fortfarande, att dessa försöl skola stranda mot den allmänna rättskänslan. och mot regeringens orasorg, att icke bloti skydda en loflig handel, som endast begär sin lagliga rätt, utan äfven tillse, att utlandets förtroende till våra affärsförhållanden icke måtte genom godtyckliga rubbningar i den gren af lagstiftningen, hvarigenom vi äro mest 1 beröring med främmande länder, blottställas för de betänkligaste vådor. Hvad man i öfrigt under denna strid menar med finare eller liköraktig genever är temligen oklart (ty icke måtte kärlets beskaffenhet eller den hittills införda qvantiteten bevisa något i detta fall), enär sakkunnige kemister förklara, att genever endast blir finare genom rening, att denna rening är så billig att borttagandet af all finkelolja endast kostar några få skillingar pr kanna, och att man i sjelfva Holland skall förgäfves söks någon genever, som i pris, med tillägg af tul! och frakt, står så högt som vårt tullvärde bestämmer. Om nu tulltaxan innehåller sådana tullvärden, som ingalunda i verkligheheten stämma öfverens med varornas vanliga medelvärden, är det då rättsenligt eller ej snarare advokatyr i dess sämsta mening att på dessa tullvärden, uppgjorda endast för beräknandet af tolagen, bygga förbud eller hin der för import af en tillåten vara? Ty det kan icke vara författaren obekant. att hela betydelsen af det för närvarande i taxan utsatta tullvärdet icke är någon annan. än att tjena till grund för beräkningen af den åt städerna anslagna tolagen, så att om denna värden i taxan komme att helt och hållet försvinna, utan att detta utöfvade ringaste inflytande på förtullningen i öfrigt eller statens inkomst af tullafgifterna. Beträffande statsrådet friherre Palmstjernas af författaren åberopade yttrande på riddarhuset, så finnes det svårligen någon författare i Sverges rike, som gjort sig så stor möda som hr —Im—, för att bevisa, att denne minister rätt ofta misstagit sig, hvarföre samme författare lättare än någon annan bör medgifva, att ett misstag äfven i detta fall möjligen kunnat ega rum. I sammanhang härmed böra vi äfven med några ord omnämna den ledande artikel i dagens nummer af Svenska Tidningen, hvaruti man just på grund af det för den tillåtna genevern utsatta tullvärdet af 2 rår bko vill bevisa, att, när det straxt derefter i taxan heter alla andra slag förbudna, så skulle med detta uttryck här icke förstås alla andra slag af bränvin eller sprit (utom de i taxan uttryckligen tillåtna, hvaribland genever), utan fastmera alla andra slag af. genever, än det finare, hvars tullvärde är 2 rdr bko. Huru litet eller intet tullvärdet i detta fall bevisar, hafva vi redan ådagalagt. Men om Svenska Tidningens slutledning 1 detta fall vore grundad, så är det fara virdt, att den komme att bevisa vida mera, än denna tidning förmodligen menat. Ty då det icke finnes något annat ställe i tulltaxan, hvarigenom bränvin är förbjudet till införsel, än just det ifrågavarande, som Svenska Tidningen nu vill hafva tolkadt såsom blott åsyftande vissa slag af genever, så skul!e, om denna tolkning antages, deraf följa, att alla andra slag af bränvin icke äro förbudna. Och detta är väl ändå icke meningen? SEEN

10 maj 1856, sida 3

Thumbnail