Aftonbladet – 9 maj 1856, sida 2

3ll slut på ett förhäåHande, som ej kan förtel: att förr eller senare -framkallä svårigBeter och till öeh med faror, som det måste ligga i Belgiens öget insresse att på förländd besviärja:d 2 EN Rörande Uet sätt, hvarpå, de öfrige. fullmäktige upptogo. denna del af den fratiske ministerns framställning, erfara vi af protokollet-följandesrssmesm mma Englands fullmäktige serkände.vigten af.de gjorda-canmärkningarne, men förklarade sig såsomfölimäktige för ett land; der ei fri och oberoende Press, för att så säga, utgjorde en af. grundvalarne. för. .statsinrättningen.. (une. des institutions. fondamentales), icke kunna biträda några tvångsåtgärder (mesuresde coörcition) semot. en anhan stats press. TordClarendow tvekade likväl icke att, i det han b2klagade våldsamheten Hos vissa af den belgiska .pressens.organer, förklara de menniskorj som predika mord sisom medel att uppnå ett politiskt ändamål, för övärdiga det skydd, som ät pressen försäkrar: dess frihet och oberoende; 3 jäl Pen österrikiske-ministera igrefve, Buokförklarade, att Österrike;, slikasom Frankrike; önskade att alla Euröpas stater .under den offentliga rättens skydd måtte njuta. politiskt.oberoende, och. fullkomligt; välstånd, tviflade icke, att ett af..deväsentliga -vilkoren för. ett.så önskvärdt-tillstånd lågs utisvisheten af en lagstiftning, somförstode attsbåde förekomma ach bestraffa: pressens missbruk; öfversshyilkavgrefve Walewski med så mycket skäl hade beklagat sig i en grannstat-och hvilka det.vore ett europeiskt beHof-Jätt qväfva,; samt: hoppades, att, i -alla,fastlandets stater, hvarest, pressen. framställer: samma. faror; regeringaårne skulle i sin lagstiftning finna medel. att hålla. .den sinom tillbörliga..skränkor och sätta freden ;i skydd-emot-nya internationella förvecklingar. Deni preussiske ministernyfriherre! Manteuffel. förKlarade, att Preussen -ålltför väl kände! det sorgliga inflytande, som denvall.fegelbunden: ordning tundergräfvande pressemutöfvår, och de faror den utsår geaom -predikande af .konungamörd och uppror, tilläggande, att Preussen skulle med nöje deltaga i pröfaingen af de åtgärder, som man Kunde anse tjenliga att göra slut på dessa stämplingar. Man finner icke af protokollet, att vare sig de ryska eller-sardinska fullmäktige yttrat ett ord i detta ämne. Såsom man vet, har Ryssländ icke försummat. att genom grundandet af sin tidning Le Nord i Belgiens egen hufvudstad göra sig sjelf den belgiska tryckfriheten till godo: .Och Sardinien torde..i, den egna. faranssatt.i.sinom tid få:se.sin egen frihet af Frankrikes -kejsare betraktad ur samma synpunkt som nu Belgiens, hafva anledning nog att i denna fråga, Jikasom i så många, andra, ställa sig helt och hållet på Englands: ståndpunkt, Erhellertid ansåg sig grefve Walewski berättigad aft, när han vid.särimanträdets slut sammanfattade den af honom föranledda diskussionen, i: afseende på frågan om. den. belgiska tryekfriheten: förklara till protokollet: Att alla fullmäktige, och till och med de som trödde sig böra teservera sig mot all kränkning af tryckfrihetens grundsats, ej dragit i betänkande att högt bränmärka de. exeesser, åt hvilka de belgiska tidningarne ostraffadt, öfverlemna sig, under erkännande af nödvändigheten att afhjelpa de verkliga olägenheter, som: härflöte från det tygellösa sjelfsvåld, hvarmed ett så stort -missbruk. drifves.i Belgien. Denne diplomatiska diskussion kunde utan tvifvel. gifva anledning till många betraktelser. både: om tryckfriheten och om de särskilta makternas förhållande: till denna frihet och dess rätta eller orätta bruk: Men vi inskränka oss för tillfället att meddela den ofvannämda artikeln ur: Zimes, uti hvars innehåll vi trö, att hvarje frisinnad svensk skall med Hela England instämma. teg s Eti europeisk kongress kan; som det tyckes, säger Times, begagnas till annat än att göra fred eller reglera gränsor. . Den kan vid tillfälle uppträda såsom-ett-debatterande: sällskap, hvaruti statsministrar, lyckligtvis befriade från lagstiftande församlingars.-besvärliga former, kunna hållasett-litetparlament: på -egen -handy-och utan att behöfva frukta skättevägran, åtal eller något annat af det myckna oangenäma, somntillhör-folkrepresentationer, afhandla de ämnens-som; synas, dem mest;-behöfva prägeln af en hög plats och myndighet för att bli allmänning ölen les, Deti22:dra protokollet gifver Ste P ett sådantsextemporeradt ut-j byte af känslor och tankar. Grekland, Italien, Neapek i-synnerhetserhöllö def? sih -beskärda del af. förmaningar. och skrapor, samt upplexades: efter förtjenst. Mei den måhända strängaste Skrapan var förbeKållen en stat, Hvilken under: de. sista, tjugufem. åren gjort den europeiska-diplomatienföga bekymmer, men på ett höpst tillfredsställande sätt fråmskridit..i, fredens konster och inre utveckling. Då manistalat om--Donaufurstendömenas -tillkommande ställning; har matt profetiskt kallat dem östra Europas Belgienp. .... Nn I I -besittning-af en moderat.-och. begränsad frihet, äfvensom genomsitt läge, fomgör det nyttigt för alla måkter, men icke fruktansvärdt. för någon, eger Belgien anspråk på. en aktnimg och-skonsamhet, .deriw-besittningen af talrika armåeer och vidsträckta landsträckor igke alltid. ingifver.... Men Belgien, åtnjuter tryckfrihet; och .derföreshar.det nw blifvit föremål för Hätska anklagelser och hotelser: Dess tidningar innehålla läror, som för främmande regeringar och i synnerhet för-Frankrike äro föga behågliga, ochdeskrifter, som utkomma under. skydd af Rs för: fattning, behandlas af grefve Walewski nästan såsomencazus: bellt, hvars strängaste tillämp. ning. ej sKulle Hindrag af? annåt än hans regerings storsinthet. Detta utgör den aldrig-slutåndes-tvistenemellan styrelsery som isig uppsluka staten, och styrelser; hvilka, ehuru stälda i spetsen;för, sitt land, likväl. ej. äro. hela landetsaxVi hade-alltid. trott-att, då fråga är om förhållandet emellan nationer, det ena landets regering. ej kunde etkänna eller ens veta af någonting -annat än. det. andra. landets regering; men mu höra vi för första gången en j— (JO 08 I et ba BES Ft ien8. fria för,-— 2 ÄÅ e SA VR fA VV ÅA 0 fr HO AN 3 I FR DR TA fö — ft vs AR rr