Aftonbladet – 7 maj 1856, sida 3

Den om af dessa buteljer befanns försedd med e signatur, innehållande n:o 1. Prof å ettfat rhum ti förtullning angifvet af G. W. Pettersson med sker paren Möller från Lubeck 1. Efter förrättad ur dersökning af deti denna butelj befintliga liqvidun erhölls det resultat: att detsamma är en med svag salthaltigt vatten utspädd vanlig sprit, hvilken blif vit försatt med en obetydlig portion af ett luktand ämne, hvars närvaro ej förhindrade framträdandet a bränvinslukt, och hade för öfrigt en lösning af brun brändt socker blifvit tillsatt, hvaraf vätskan antagi en brungul färg, mörkare än den man vanligen fin ner bos i handel förekommande vanlig rhum. Konst produkten, i sina kemiska förhållanden jemförd me verklig rhum, visade sig dermed ega ingen likhet de karakteristiska förhållandena. Den andra halfbuteljen, signerad n:o 2. Prof: ett fat eognac, till förtullning angifvet af G. W. Pet tersson med skepparen Möller från Libeck 2 in nehöll en alkoholhaltig vätska, af rödaktigt brungu färg, luktande bränvin med bilukt af ett svagt aro matiskt ämne. Vid den kemiska undersökninge! kunde ieke upptäckas den för alkoholarter, hvilks blifvit destillerade af viner, egna karakteristiska fin kelolja, som alltid förefinnes så väl i det af andr: viner destillerade bränvinet, som äfven i cognac, ar magnac och andra bättre slag. Den undersökta vät skan är således icke eognac, hvarmed den för öfrig ej har yttre likhet. Den mörka färgen härrör af til kompositionen satt lösning af brunbrändt socker. Hvad angår den i remiss af denna dag mig till handakomne, med Stockholms packhus-inspektion: obrutna sigill förseglade halfbuteljs innehåll, ha detsamma vid undersökning befunnit utgöras af sä desbränvin innehållande enbärsolja, hvilken produk tion, sedan längre tid tillbaka, framstälts af hollän darne under namn af genever. Den ifrågavarande varan är ung och af sämre beskaffenhet såsom be häftad med nog stark finkelstank. De remitterade handlingarne åtfölja. Stockholm den 2 Maj 1856. C. G. Mosander. Hr Mosanders mening med uttrycken i der sista delen af detta utlåtande har erhållit en närmare förklaring genom en af honom till redaktionen af Stockholms Dagblad insänd reklamation, hvilken finnes införd i nämde blac för i dag så lydande: Till Redaktionen af Stockholms Dagblad. Uti Dagbladet för i dag finnes intagen en artikel, hvari af mig lemnadt utlåtande åberopas på ett sätt, som ganska lätt kan gifva anledning till misstag. Man bar nemligen på flera ställen användt särskilt stil för vissa uttryck, såsom då man i det eiterade omdömet om den af mig undersökta genevern, med sådan stil utmärkt ordet sädesbränvin och uttrycket behäftad med nog stark finkelstank. Då i det afgifna utlåtandet någon understrykning af dessa ord af mig ej skett, anser jag det vara min rättighet och skyldighet att protestera mot den tvetydighet, som tryckningen af dessa ord med särskilt stil kunnat föranleda, och får derföre härmedelst förklara: att den ifrågavarande varan är hvad den uppgifvits vara, nemligen genever, d. v. 8. sädesbränvin innehållande enbärsolja, hvilket slags mer eller mindre alkoholhaltiga bränvin sedan lång tid tillbaka i Holland beredes i stora qvantiteter och der fått sitt namn genever af franska ordet genigvre, enbär, och är således all annan vara ieke verklig genever. Att halten af enbärsoch finkelolja variera efter konsumenternas smak, olika fabrikers beredningsmetoder, längre förvaringstid c. är tillräckligt kändt, liksom att genevern i Holland, som annorstädes, utskänkes finkelhaltigt tillstånd Om författaren till Dagbladsartikeln äfven låtit Aftrycka hvad jag till sundhetskollegium yttrat om avad som bör förstås med finkelolja m m., hade allmänheten deraf måhända kunnat hämta någon nytta, ifvensom deraf kunnat inses, att jag ansett rättsvilrigt att förhindra införandet af en i tulltaxan till mport tillåten vara, hvars qvalitativa beskaffenhet ej blifvit bestämd inom vissa gränser. Stockholm den Maj 1856. C. G. Mosander. Man finner häraf, att den till professorn inder benämningen genever öfverlemnade och f honom undersökta varan af honom sjelf ittryckligen förklaras för äkta genever, eller, åsom orden lyda: patt varan är hvad den ippgifvits vara, nemligen genevern. När man värmed jemför sundhetskollegii just med beropadt stöd af hr Mosanders undersökning fgifna yttrande, att ingen af de ifrågavarande pritdryckerna kan anses för äkta eller förJena den benämning, hvarmed de blifvit ngifna till förtullning, så vill det synas, om om hr Mosanders reklamation i sjelfva erket vore ungefär lika mycket riktad emot undhetskollegii tolkning af hans utlåtande, om emot Dagbladets referat deraf.