vermakt till sjös varit i högsta grad evikigt att medgifva neutrala sjöfarande nationer några större rättigheter. Desto mera tillfredsställande är .det nu att erfara, att England omsider uppgifvit de illiberala principer, för hvilkas upprätthållande det flera gånger kämpat på lif och död, och hvilka varit så ytterst menliga för neutrala staters handel. England har nemligen nu: äfven, tillika med de öfriga på pariserkongressen representerade makterna, antagit den grundsats, som redan hade blifvit uttalad i det ryskamerikanska fördraget af den 22 Juli 1854 och hvilken på det liberalaste eeh för neutrala makter förmånligaste sätt kombinerar de båda systemerna , 8å att regeln nu blir: fritt skepp, fritt ged (med undantag af kontraband), samt ofritt skepp, fritt godsa. Slutligen har man äfven i den nt amtagna förklaringen gjort en bestämmelse i afseende; på blokadrätten, som afser att för alltid afskaffa: de så kallade blokader på papperet, som voro en följd af det fransk-engelska kriget, och hvilka endast utgöra en täckmantel för otillbörliga handelsförbud, och ett förtäckt! krig emot de neutrala handel. Önskligt hade: varit, om bestämmelserna i detta hänseende! nu blifvit något mera detaljerade, äfvensom att någon närmare bestämmelse blifvit gjord: rörande visitationsrätten, på hvilken, till följd af de otaliga trakasserier, till hvilka den kan gifva anledning, så mycket beror, och hvilken icke bortfaller genom grundsatsen fritt skepp, fritt gods,, då rätten att efterforska krigskontraband ännu qvarstår. Emellertid måste man, så länge krigen beklagligtvis icke kunna alldeles afskaffas, såsom vi redan antydt, åtminstone räkna det såsom ett framsteg, att de nedannämda allmänna principerna blifvit af pariserkonferensen faststälda, och man bör hoppas, att de skola omfattas och erkännas af alla europeiska och amerikanska stater. Pariserkongressens ifrågavarande förklaring har följande lydelse: ; De fullmäktige, som underteeknat fördraget i! Paris af den 30 Mars 1856, hafva, förenade i komferens, I betraktande deraf: j att sjörätten under krigstider en lång tid varit föremål för beklagansvärda meningsolikheter; att oräkerheterna i rättigheter och skyldigheter i detta afseende föranleda meningsstridigheter mellan de krigförande och de neutrala, hvilka kunnzi alstra allvarliga svårigheter och äfven sammanstötningar; att det således är nyttigt att införa en likformig ! grundsats i ett så vigtigt ämne; att de till kongress i Paris församlade fullmäktige icke bättre skulle kunna motsvara de afsigter, af hvilka deras regeringar äro lifvade, än genom att i detta afseende införa bestämda grundsatser i de internationella förhållandena; beslutat, till följd af det dem dertill gifna bemyndigande, att komma öfverens om medel till detta måls uppnående, och sedan de vunnit denna öfverensstämmelse i åsigter, hafva de fastställt följande högtidliga förklaring: 1. Kapareväsendet är och förblifver afskaffadt. 2. Den neutrala flaggan skyddar fientlig vara, med undantag af krigskontraband. 3. Neutral vara, med undantag af krigskontraband, under fientlig flagga får icke beläggas med beslag. 4. För att blokaderna skola vara bindande, måste de vara verkliga, d. v. s. underhållas af en stridsmakt, som är tillräckligt stor för att verkligen kunna förhindra tillträde till de fientliga kusterna. Underteeknade fullwäktiges regeringar förbinda sig: att meddela kännedom om denna förklaring åt de stater, som icke blifrit kallade att deltaga i Pariser-. kongressen, och inbjuda dem till att gifva sitt bifall dertill. Öfvertygade om, att de här kungjorda grundsatserna skola af hela verlden mottagas med taeksamhet, tvifla icke de fullmäktige uppå, att deras regeringars sträfvanden till att få dem allmänt antagna skola krönas med fullkomlig framgång. Närvarande förklaring är nu och för framtiden endast bindande för de makter, som hafva biträdt eller hädanefter komma att biträda densamma. Jndertecknadt i Paris den 16 April 18å6.,