Slaget var förfärligt Gabriella reste sig häftigt, med handen hårdt tryckt mot sitt hjerta. Som brud!... stammade hon... skulle det vara möjligt ?a — Mitt beslut är oryggligt... Må er man akta sig för konungen så godt han kan... om ni vill hjelpa honom, är det så mycket bättre ... hvarom icke . .. blir det hans ensak. Ack, min far... min gode far! sade Gabriella och närmade sig med sammanknäppta händer markisen, hvilken mätte golfvet med stora steg... ni kan ieke vara nog grym att vilja uppoffra er dotter... ni kan icke nännas gifta bort mig... jag älskar ingen. Desto likgiltigare bör ni i så fall vara för detta giftermål. Är detta er moral? bHvar och en har sina åsigter; jag uppoffrar allt för äran. Haf medlidande med er Gabriella ! Det är af medlidande som jag vill gifta bort hennme.p Ni bringar mig till förtviflan. Hellre förtviflan än vanära.n Det blir min död! Må ni då förr dö af denna serg, än för min hand, hvilket blifvit fallet em jag funnit er brottslig. Gabriella höjde stolt sitt hufvud. Dessa ord förolämpade henne. En romersk far, sade hon, är visserligen någonting mycket vackert... olyckligtvis är dottern fransyska. Och ämnar förmedligen att hämnas på franskt vis? Det blir hennes ensak. Jag ber om ursäkt, det angår äfven hennes man.s Skulle också han händelsevis vara romare?p Nej, han är ifrån Picardiet. Han går visat ieke upp met en konung, men det är en man af förtjenst. Kanhända skall han icke behaga er, men jag finner detta parti passande. Och han heter ? Nicolas Darmeval de Lisneourt, guvernör i Channy. Gabriella utstötte ett rop af fasa. Hela hennes qvinliga finkänslighet uppreste sig. Han är puckelryggigb! utropade hon. Ni har icke med hans rygg att göra.n Hans ben äro skefvalp Liksom edra omdömen. aGatpojkarne peka fingrarne åt honom, då han gårl sÖfvertala honom att rida. . Min herre, det är ett brott... en nedrighet... Betänk, han är enkling med elfva barp! Oeh lika många tusen pistoler i ränta