,Tillåt mig att få bedöma den saken, min fröken. I denna olyckliga tid äro många familjefäder lika billiga på sina hustrurs och döttrars heder, som qvinnorna sjelfva, så fort den föreslagne älskaren är rik på guld eller anor. En konung är naturligtvis kronan för älskare... hvad gör det om också denne konung är gift .. namnkunnig för sina kärleksbistorier ... gråhärig!... tyck om honom, mix fröken, om en sådan Adonis verkligen kan behaga er:.. mycket gerna... men tro icke att jag är en sådan far som Maria Touchets... nej, jag är ingen artig och medgörlig hofman .. jag är en man af ära, och ni skall nart få erfara huru jag ämnar beskydda derna ära Gabriella betraktade sin far med tirfyllda ögon. För att vara en god undersätes, sade hon, sär ni väl sträng i edra omdömen om hans majestät. Jag är far och undersäte. Fadern eger rättighet till att uppresa sig emot den furste, hvilken vågar hota hans dotters ära. Undersåten är tillgifven och trogen.s Gabriella skakade sitt förtjusande hufvud. Fn vacker tillgifvenhet, knotade hon, som gömmer sig då faran står för dörrer ... ex vacker trohet, som flyr det hus, i hvilket en flyende monark kanhända sökt sin säkraste tillflykt.s Herr dEstråes började blifva ond. Hans ögon sköto blixtar, händerna darrade. Jag finner er något för djerf, min fröken ! utropade han, huru vågar ni väl klandra er fars handlingssätt? Min far hade icke vant mig att i kung Henrik se en fiende. Hvarföre lydde ni mig icke, då jag befallde er att icke mottaga konungen ? pHvarföre hade ni icke sjelf det modet att bortjaga hans majestät, då han hedrade est med sina besök ? Kanske skall jag hädanefter ega detta mod; men för att icke beböfva skrida till dessa ytterligheter, har jag fattat andra mått och steg. Hvilka bestå uti att gömma mig i ett munkkloster! . . . Om en strid kommer att ega rum, skall jag genast intaga min plats vid sidan af vår rättmätige monark ... Jag är åtminstone då säker på hvarest han uppehåller si medan det är fred försvarar jag min ära emot denne konung, och jag för, om jag så behaar, min dotter till. ett kloster, hvilket hon ej emnar . . . ... Förr än kungen är död, kanske?s afbröt Gabriella gråtande. På annat sätt än som brud ! utropade herr dEstres, inom sig orolig öfver det intryck detta oväntade beslut skulle göra på hans arma dotter.