Aftonbladet – 26 april 1856, sida 2

en för sin vishet och sitt snille så vidt beryktade prelat. Gorenflot blinkade saligt med ögonen, och brodern Robert, hvilken upplyftat hufvudet, svarade : Hvad önskar ni af mig ? Mycket,, sade kungen och närmade sig estraden, liksom för att betrakta den talande broderns arbete. Denne rörde då hastigt vid priorns fot för att, som det förekom kungen, uppväcka den fromme mannen ur en liten slummer, i hvilken han syntes försänkt; men vid detta vidrörande började han häftist röra på spöct, och brodern Robert utropade lifligt: Värdigas taga plats, herr chevalier de Crillon! Kungen kom estraden allt närmare och närmare. Sätt er der, sade hastigt brodern Robert, der bakom i fåtöljen. Med detsamma visade hans omätliga arm å en hvilostol, hvilken stod midt emot dom Modestes estrad och följaktligen alldeles bakom talarens pell. Kungen drog sig långsamt tillbaka och intog missnöjd den honom anvisade platsen. Aj, aj! Crillon måste ha varit litet för djerf, tänkte han. Gorenflots spö talade ånyo. Robert öfversatte: Hvilken är den första af de frågor, som ni har att för mig framställa ? Den angår min herre, konung Henrik IV. Denne furste har nemligen erfarit de goda råd, som ni ofta skänkt en viss ung dam, för han hyser oinskränkt aktning och han vit mig i uppdrag att å hans vägnar men han ville äfven veta på hvad sätt ni kommit underfund med att det varit konungen som besökt fröken dEströes. Gorenflots ögon blefvo helt stirrande; Robert låtsade söka någonting på bordet, men