diska kompaniets tjenst, sedan en del af dem, som fruktade: för mistningen af. sina långa skägg, blifvit lugnade i afseende å denna maktpåliggande punkt. Äfven invånarne sägas vara -j allmänt belåtna, sedan de nu erfarit att allt hvad af regeringen reqvireras betalas till sitt fulla värde, då de deremot förut ständigt voro plågade af tvångskontributioner. Den fruktan man hyst i Bombay för vattenbrist och allmän prisstegring i Ostindien under fortgången af den heta årstiden, tyckes icke förverkliga sig till den grad, som man befarat. Till Bombay befordrar man vatten på jernbanan, och så snart denna föranstaltI ning kommer i sitt fulla skick, skall man dagligen till Bombay kunna erhålla 1000 tons vatten, som ungefär utgör konsumtionsbehofvet för 100,000 menniskor. Några vidare tillförlitliga underrättelser om Herats tillstånd och persernas operationer har man icke erhållit. AMERIKA. Underrättelser från Newyork af den 2 April förmäla intet af vigt från kongressens förhandlingar under de senaste dagarne. Hvad beträffar det stundande presidentvalet, erfar man att isynnerhet tre partier göra sig göllande uti denna angelägenhet, nemligen: Knownothings (det s. k. amerikanska partiet), hvilket uppställt förra presidenten Fillmore som kandidat för presidenturen och hr Donelson för vicepresidenturen; vännerna af negeremancipationen (af sina motståndare kallade för negertillbedjare), som vid sitt kandidatval den 17 Juni förmodligen komma att uppställa brr Mac Lean från Ohio och John Bell från Tenessee, och slutligen demokraterna, hvilkas valdebatt den stundande 2 Juni troligen kommer att blifva särdeles liflig, då ieke mindre än 8 kandidater alla hafva anhängare inom detta parti, nemligen hrr Cass, Buchanan, Douglas, Wise, Busk, Hunter, Dallas och nuvarande presidenten, general Pierce, hvilken emellertid således, oaktadt alla sina ansträngningar och manövrer, ej synes ha stor utsigt att få sitta qvar på den amerikanska presidentstolen. I Centralamerika har det hotande ovädret verkligen redan kommit till utbrott. I Morning Post för d. 17 April förekommer en artikel, i hvilken säges att Costa Rica förklarat Nicaragua krig, till följd af de våldshandlingar som Walker företagit mot den förstnämda staten, samt att ingen annan än den Nordamerikanska unionen är moraliskt ansvarig för detta sakernas läge och deraf möjligen härflytande olyckor. Från Amerika erfar man härom följande: Den 9 Mars affördes Nicaraguas sändebud, öfverste Schlessinger, från staden Costa Rica under bevakning, och den påföljande dagen inträffade i Granada sjelfva krigsförklaringen Ännu samma afton afseglade Walker med 300 man öfver Nicaraguasjön till Virgin Bay, hvarest en dag derefter öfverste Schlessinger stötte till honom med 280 man. : Han hade för afsigt att d. 1 Mars marschera på fästet Guamo. I en d. 9 Mars utfärdad proklamation förklarar Walker att han blifvit kallad af det demokratiska partiet i Nicaragua att åtaga sig deras sak, att han l: följt denna önskan och bemödat sig att göra gällande principerna från 1854 års revolution. Jå emellertid legitimisterna tillbakavisat hvarje försoningsförslag, så återstode honom ingen annan utväg än kriget. ÅA sin sida hade CostaUicas regering likaledes aflåtit en uppmaning till Centralamerikas folk att afskudda sig den främmande inkräktaren. — Walker hade icke mer än 1500 man att förfoga öfver, af ivilka en stor del voro satta ur tjenstbart C skick genom sjukdomar. Den till San Jose l! sednast bestämda engelska posten hade blif-:? vit tagen i beslag af Walkers folk. i Whoe-l, ers ställe har hr Hise från Kentucky blif-j vit erbjuden nordamerikanska sändebudsposten i Nicaragua. 2 I Panama berättades den 18 Mars, att in-2 lianerna plundrat staden Santiago i provinsen ; Veragua. Afven från Kalifornien ssrifves under denla ) Mars om förfärliga härjningar, som india-ld rerna anställt i de nordliga distrikterna. Vid b logue River hade 300 indianer nedgjort samtiga nybyggarne. Man rustade sig äfven i och I, ör denna orsak till en expedition mot norden. I 4 Pillika omtalades i San Fransisco ett fribytaröretag mot Tehuantepec. n I Montevideo har presidentvalet, mot för-d nodan, försiggått i allt lugn. Till president tsågs hr G. A. Pereira, partierna Oribes och 3 lores, de så kallade Florestas och Blanco: andidat. Hans ende medtäflare var general le Jiaz, Montevideos ombud i Buenos Ayres, l om understöddes af de konservativa och in!y irekt äfven af regeringen i Buenos Ayres. 9 I Buenos Ayres, hvarest man befarade ettl), nfall af indianerna, hade. guvernören Oblifa :ado öppnat underhandlingar med indianhöf-U ingarne Calfueura och Gabriel, för att bringa lem till en fredligare sinnesstämning. I Corrientes, en af den argentinska konfeerationens stater, har ett upprorsförsök blif-fa it upptäckt och genast dämpadt. Hufvud-hi namnen derför, öfverste Virasoro, blef grien och häktad. — Konfederationens centralegering underhandlar med Brasilien om affe lutandet af en handelstraktat, i hvilken äflc; en följande politiska bestämmelser skola örekomma: upprätthällandet af de konfedere-K ade argentinska staternas integritet, samt Pafi: aguays oafhängighet och fria skeppsfart på : va Platas bifloder. — Kongressen kommer att ammanträda på bestämd tid, och valen anses allmänhet vara tillfredsställande. fis STILLA HAFVET. gå Enligt underrättelser från Sandwichsöarne in öto sig lavaströmmar fortfarande ur den jora vulkanen. De togo riktningen mot Hilo, vilken ort man fruktade skulle öfversväm-k: AS. at