Aftonbladet – 22 april 1856, sida 3

der föreningen har största mängden späda, alldeles värn:ösa barn, icke skulle hinna långt med sina andelar för dem; och vi ha derföre varit betänkta på att töröka våra medel dels genom en exposition och försäljning af fruntimmersarbeten till nästkommande jul, och framdeles genom någon ny kollekt, hvarom Kongl. Maj:t tillåtit oss att ännu vidare anhålla. Och vi få icke afskeda dessa tankar. Men efter granskningen af våra räkenskaper för år 1855 har det visat sig, att vi kunne uppskjuta deras utförande några år ännu. Och detta är en stor tillfredsställelse. Revisorernas berättelse, som i dag skall uppläsas, utvisar nemligen, att våra affärer stå på en vida bättre punkt, än vi förlidet år vågade vänta det, att församlingsföreningarne under det förflutna året tillsammans icke uttagit ur centralkassan mer än 7866 riksdaler, således 2228 riksdaler mindre än förlidet år, då utgifterna stego till 10,090 riksdaler, och att ehuru församlingsföreningarne af centralkassan uttagit dessa 7866 rdr, så har likväl föreningens kapital icke minskats med mer än 1020 rdr, så att vi vid begynnelsen af detta år egde ibehållning ungefär lika stort kapital, som vi egde vid begynnelsen af år 1855, eller omkring 30,000 rdr. Detta förhållande, som något liknar ett under, och som påminner om det af enkans oljekruka, hvilken på underbart vis fylldes i samma mån som den tömdes för att föda den värnlöse öckenvandraren, har likväl sin grund i helt naturliga, men icke mindre glädjande orsaker, och som icke mindre påkalla vå! tacksamh t till alla goda gåfvors gifvare och till dem, som han jort till sina sändebud., — Mil Bremer erinrade derefter, att denn: framgång hade sin rund. dels i nya till för eningen influtna gåfvor, dels i hr grosshand laren A. T, Starcks förträffliga förvaltning a