Aftonbladet – 17 april 1856, sida 3

ligt er utsago gällde vigtiga statsaffärer; nå väl, hvem var det, som underrättade mig om den verkliga orsaken till vår store konungs visiter? ... just Dom Modeste . . af hvem erför han allt detta?... Ingalunda af min far, ty hanskulle hellre ha låtit hugga sig i stycken än förråda ers majestäts härvaro, fastän han just icke tyckte om den, Hvem var det. sora underrättade mig om att ii ämnade bes gära ett möte af mig?... Dom Modeste. Och hvem var det slutligen, som lärde mig huru iag borde förhålla mig under dessa möten ?,.. elltid Dom Modeste genom brodern Robert.n Man. har då förut dikterat era ord?... på förhand föreskrifvit er ert uppförande ? utropade kungen, och en lätt rodnad färgade hans panna. Ja visst, sire. Er stränghet, ert motstånd, era undanflyk:er voro således ett slags maschineri, hvilket de der hedervärda munkarne efter eget behag satte i rörelse? Vredgas icke, min dyre sire, men det var u nödvändigt... jag har så ringa erfarenhet, tt jag ganska lätt genom min svaghet kunnat iraga både er, Frankrike och mig i förder!vet. Såå! men Gabriella, munkar äro mina värta fiender, .. hvarföre då tro dessa, arma barn 2) Emedan dessa endast önska er och staten ycka Ni envisas således att lyda dem, oaktadt nina ömma böner ?, Ja, min dyre konung, jag vill rädda er, r sjelf ovetande. Gabriella!... min ljuva engel, min enda ärlek, hör mig. Sire, jag skall aldrig älska någon annan n en katolsk prins! En så fördömdt dum munk ! (Forts.)