Aftonbladet – 16 april 1856, sida 2

Öm modernas inflytande på alimänna helsotillståndet. 4. Det är icke blott sättet att kläda sig som är beroende af modet, äfven sederna, lefnadssättet och en mängd yttre förhållanden äro underkastade dess oemotståndliga makt. Folianter skulle kunna skrifvas öfver detta ämne; men folianter äro högst ledsamma att genomläsa, och jag skall vara mycket tacksam, om. man ännu endast vill egna någon uppmärksamhet åt en sak, som jag i få ord önskar framhålla, Jag menar det ibland damerna tilltagande cigarrökandet. Att unga gossar kunna vara roade att röka cigarr är icke så svårt att inse, alldenstund de små tokarne lätt inbilla sig, att de manliga -odygderna förläna dem ett manligt utseende. Detta kan deremot icke vara anledningen för unga damer, att öfvergjuta sina behag med den hvirflande tobaksröken ; ty karlaktiga qvinnor hafva i alla tider varit betraktade såsom ,bizarra afvikelser ifrån naturens vanliga ordning. Icke heller kan man rimligtvis antaga, att smaken för tobak har lockat dem dertill. Större försakelser underkasta sig qvinnorna för att. behaga. Vi återfinna således äfven häruti modets förunderliga inflytände på menniskörnä. Att modet kan anbefalla små hattar, snörlif, hängande ärmar etc. etc., allt detta kan jag fatta; — men tobak! — Fi done! mina damer, hvarifrån hafven j fått denna förvända smak? Cigarren: emellan unga damers -purpurläppar är liksom kardborrar ibland körsbär: Lyckligtvis har detta rod icke hunnit blifva så allmänt, att icke ännu en välmenande varning skulle kunna göra sig gällande. Jag vill med; tystnad förbigå det vanprydande uti cigarrökandet, -Häruti kunna nemligen tankarne vara delade. Om jag således säger, att det-är fult, så kunnen j kanske åberopa de mest smickrande omdömen af unga, eleganta kavaljerer, och hvad betyda i fråga om smak tio gamla doktorer emot ett enda lejon? Men bruket af tobak har mycket annat emot. sig, som är af vida större vigt och betydelse. Först och främst vill jag då, såsom läkare, betrakta dess inflytande på helsan. Tobak är ett skarpt .narkotiskt gift, som ökar afsöndringarne, förorsakar äckel och kräkning, blek ansigtsförg, domning af hjernan, darrning i alla lemmar: och en känsla af qvalfullt lidande under -en utbristande kallsvett, synnerligast i hufvudet. Hvar och en tobaksrökare har säkerligen i mer eller mindre grad erfarit detta. Dessa verkningar framkallas af ett af de starkaste gifter vi känna, emedan det uti sin rena form dödar ögonblickligen, nemligen tobaksämnet eller den såkallade nikotinen. Under fortsatt bruk af tobak aftaga dock yttringarne af detta gift alltmera och synas slutligen aldeles försvinna. Denna omständighet kommer menniskor att tro, det tobaksrökningen är ganska oskadlig, när man blott en gång hunnit vänja sig dervida: Häruti ligger dock det bedrägliga uti denna inbillade. njutning; -ty sedan man väl lärt sig, fördraga det döfvande: giftet, så har det redan blifvit en vana, ja, hvad värre är, ett behof. Och ett behof har det blifvit, emedan den förslappning,. som är en verkan af tobak, måste: återställas genom tobakens re: tande egenskap. Derföre måste tobaksrökaren ständigt öka förbrukningen af tobak,och