Aftonbladet – 15 april 1856, sida 3

representanthu-et, grefve Schwerin, afiå!it en adress, hvarj de dels beklaga, att det sig så kallande konservativa partiet söker att undantrönga allt bestående; alla mödosamt till-. kämpade framsteg och att fjättra samtidens skanande ande; dels lyckönska. de sig, att det ännå finnes män, som veta att med energi upptaga. striden för folkets väl, för rätt och! rättvisa, samt att utan fruktan ock tvekan uppträda emot de nämda. sträfvandena, väl vetande, att de hafva fokets majoritet för sig. De häntvda slutligen derpå, att grefve Sö..we-i rin står i spetsen för dessa män, hva: före de för honom uttrycka sin lifligaste högaktning. FINLAND. Öfverstelöjtnanten Stjernvall, chef för 5:te afdelningen af Nikolajewska jernvägen har blifvit utnämd till öfverste och chef föringeniörkåren för vägoch vattenkommunikationerna i Finland. . I Wasa stad kommer en ny tidning att utgifvas under titel: Wasabladet. Af universitetsnyheter meddelas, att till följd af fredens undertecknande, bibliotekets och mnusernas samlingar nu återflyttas efterhand. De nys studentuniformerna blifva.småningom allmänna och tillvinna sig bifall-för derasenkelhet och smakfullhet. Den guldsmidda fracken försvinner, hatt, värja och rock qvarstå i deras förra form, men i stället. för den styfva ståndkragen nyttjas nu nedfälld svart sammetskrage med en stör förgylld lyra på hvårtdera. hörnet... Kejsaren har anslagit. ur: sin handkassa 2000 rub: silfver årligen, att utdelas åt meddellösa studenter såsom understöd. för deras. studier, En af de högst: få i Finland återstående veteranerna från 1788 års krig, statsrådet Claes Jak. Gripenberg, har nyligen dött i Helsingfors vid den höga åldern af 87 år. Han var medinsnärjd i Anjalaförbundets tridar och. hotades af den efterrikning, sora sedan följde, till litvet; men fick dock sedermeza sin ostud erkänd och domen upphärfd. Deltog 1808 öch 1809 i det. sista finska. krigets-skiften, hvarefter han under en lång följd af år fredligt fungerade som direktör för finska militärens enkeoch pupillkassa. Med anledning af fredens undertecknande. förekommer i Helsingfors tidningar. en artikel, som; i betraktande af det förhållande uti hvilket pressen befinner sig i Finland, innehåller några ganska anmärkningsvärda tankar. De sorgsna återblickar, som artikeln kastar på krigets enda resultat för Finland, dess förstörda bandel och inre välstånd, äro äfven egnade att väcka lifliga sympatier; Artikeln lyder i sammandrag; som följer: Låtom oss icke mera tvista om de-olycksfulla frå gor, som framkallat kriget: Låtomoss ärligt bekägna, att få hafva förstått dem. När greken stred för sin frihet, när ungraren stred för sin nationalitet, när fransmannen i Afrika kämpade civilisationens kamp; emot: barbariet —. det förstod en: hvar, det hänförde åskådaren, det värmde hans bjerta för stora allmänna mål. Och för sådana mål är det ljuft att blöda För sådana är intet offer för. dyrt, ingen hvila önskvärd, ingen lager sparad för en halfgjord fred; Men politiska jemvigtsfrågor, sådana som den sista, utgångna från Kabinetternå, på förhand begränsade, kallt beräknade, klyftigt ihoptrassläde, — må det förlåtas den oinvigde, om han vid sådana frågor endast rådfrågat sitt lands närmaste fördelar, lemnande åt statskonsten att bevaka dess vidtuiseendr kombinationer, åt historienaatt i Sista instansen döma om rätt -eller orätt: Två och. ett halft år har kriget varat, och hvilka svikna förhoppningar, hvilka skingrade bländverk, hvilka stora lärdomar har det ej redan medfört på alla håll! Må vi särskilt åhågkomma en lexa, som kriget har gifvit oss här i norden. För det att vårt land var gömdt bakom aflägsna haf och glön:dt af Europa, trodde väl mången bland oss, att Finland uti dess politiska obemärkthet håde rätt att i alla Eu ropas tvister intaga en åskådande plats och förblifsa skonadt för deras. följder. Men så var det icke Kriget har lärt oss, att, likasom intet lillfinger ai kroppen kan undgå att dela det helas helsa eller I danden, så kän intet land undgå ätt. mer eller mindre hafva känning utaf de stora verldsfrågorna. Och om vår rol dervid. af. naturliga skäl måste vara för det mesta passiv, om vi till och med ha rätt att glömma mycket för att. minnas vårt sjelfbestånd och vårt hotade väl, så följer icke deraf, att vi skola stå likgiltiga för samtidens allmänna frågor, särdeles om I de, klart uppfattade, gälla de högsta och dyrbarastc af mensklighetens intressen. j Finlands aktiva deltagande uti kriget bar inskränkt sig till ett sjelfförsvar, Anfallet på sina kuster, har det slagits med nödvärnets rätt; förlusten af dess skepp och lågorna från dess hamnar ha värmt det för striden; Icke alltid har det kunnat ske utan blandade kän slor, ty man slåss icke med. glådt mod emot nationer, kvilka: man af,så många: andra skäl ville högakta. Detta stormmoln har nu gått förbi, utan att. för vårt land medföra svårare härjningar. Väl stä våra hamnaär tommå; två tredjedelar af vår blomstrande kandelsflotta äro försvunna; kriget har uppslukat allmänna medel och minskat deras inkomstkällor; bandel, näringar och enskilt v.Istånd ha lidit.. Men-i. våra skogar växa nya flottor; i en nyvaknad drift uppväxa nja näringskällor. z I Visst konimer äfven freden att hafva sina sorger och sina mödof -Vid blicken emst det ringa som blifvit gjordt och det myckna -som återstår att göra, skall ännu månget bekymmer. gömma sin törntagg under rosorna af det återvändande lugnet. Slumra Hl får ingen i det stora arbetet förshögarmenskliga inI tressen, för sitt lands väl, för sitt folks bildning och medvetna lagbundna frihet, Men fjerran från oss vare den blinda misströstan, likasom de blinda loftal. Förvissade att detta folk, som ett år Karöfter firar sid Kristliga bildnings sjuhundraåriga jublfest, har framför sig en framtid lika lång och längre än den forntid det har bakom sig, må vi, äfven. der fnycket kunde Önskas annorlunda. taga verlden sådån den är oeh-icke söka det förnuftiga annorstädes än uti det verkliga.x så Det tyckes i allmänhet som om Helsingfors Tidningar verkställt en betydlig återgäng till en mer sansad och värdig hållning sedan den tid: då dew aflidne kejsar Nikolaus senast besökte Finland och då den-uppsände för honom och den heliga ryska saken sina ytterst devotieråde rökverk och tjusta lofsånger, hvilka väckte sådan afsmak: kring Hela landet, .en omständighet måhända, som eji överksamt bidragit fill dess närvarande förj ändrade ton. AMERIKA. Clayton har åter hållit ett tal i senaten öf-. ver den centralamerikanska frågan. Han förkastar helt och hållet förslaget om att hänskjuta frågans afgörande till en skiliedomstol.