Aftonbladet – 12 april 1856, sida 3

HEULIANUSRG DBPLURGD: Om middagstimman. Ett par insändare hafva förut i Aftonbladet meddelat skäl för en förändring (åtminstone hos de s. k. bättre klasserna) af den hos oss antagha tidiga middagstimman i så måtto, att den, i enlighet med bruket utomlands, särdeles i det vestliga Europa, skulle blifva något senare. Man har härvid hufvudsakligen fästat sig vid. den stora fördel, som härigenom skulle tillskyndas alla dem, hvilka hafva så beskaffade göromål, att middagen ej komme att afbryta dagen och med den ofta äfven arbetet i otid. Man har erinrat om den stora vigten för embetsoch affärsmän mm. fl., att få egna en längre del, och den ljusare, af dygnet åt sina åligganden och derigenom kunna njuta qvällen i hemmets lugn och ledighetens trefnad: Alla dessa och många andra omständigheter äro tillräckligen och öfvertygande framställda ; men der finnes ett annat. skäl, som äfven talar för denna i: dubbel mening tidsenliga förbättring, och hvilket ock torde böra påpekas. Vår sköna hufvudstad — för hvars ytterligare försköning genom konsten så många röster i senare tider höjt sig, :och så många förslag blifvit framgifna och så många försök gjorda — är dock i sanning bra litet skön, om vi aflägsna oss något litet från hjertregionerna af densamma... Ju längre bort vikomma mot tullarne, ju mera vi fördjupa oss i de der bakgatorna (verkliga vener i stadskroppen), som kanske få haft nog mod att riktigt allvarsamt och grundligt studera, ju mera sticker armodet och osnyggheten i menniskornas verk af mot det yppigt vackra i Guds skapelse, som ligger så nära derintill. Man behöfver ej Jåna en. Sues uppfinningsförmåga för att tydliggöra för sig uselhetens topografi förflyttad till Sverges natursköna hufvudstad. Denligger så nära oss, förverkligad iSkinnarvikens, Hvita bergens, Jungfrubergens, Tyskbagarbergens, Surbrunnens och flera andra hemskt ryktbara nejder. Och dock, huru annorlundå kunde ej allt här se ut, om blott dessa vidsträckta tomter blefve begagnade; dessa dastens och eländets hybblen gåfve vika för fridfulla. Bostäder, dessa anhopningar af allt fult lemnade rum för nätta och Jljufva trädgårdsanläggningar. Det finnes väl få af utlandets nyare städer, som ej på detta sätt kastat framför sig rader af dessa. villor jeher-cottages, hvilka stå som en försoning mellan land och stad, och som i så bög grad utgöra de rikes fröjd att ega och de fattigares lust att åtminstone se på. Och få städer lämpa sig väl härtill så, som Stockholm, der både på Norr:och Södermalm långa. gator. sträcka. sig, omgifna af planer, hvilka enkom: tyckas ligga och vänta-på att smyckas: och blifva gagnbringande. Men Buru skall nu detta tillgå, och i hvad sammanhang kan det stå med den tid, på hvilken folk äter sin middag? Jo! Om våra köpmän tillbragte sin tid .på sina kontor, embetsmännen sin på sina embetsrum 0. s. v. tills inertiot kl. 5 eller 6 öm sofåmaren och kl. 4 eller 5 de andra årstiderna, .då skulle de vid. denna tiden kunna lemna arbetet och de, som hade råd att ega sådana hus uti staden eller i stadens omedelbara. närbet, draga sig undan dit att i frid och och:ro-njuta arbetets lön: den lugna hvilan i ett Hein, någorinda fredadt för den trånga stadens osunda limmor, heta qvalm eller störande buller. Men låt vara, att det ej är de rika, för hvilkas fördelar man bör eller behöfver föra talan. Här finnes en stor, en mycket stor klass af menniskor, hvilken lika gerna vill bo trefligt och väl, som den behöfver att bo billigt. Om au dessa -gårdsoch husplatser, hvilka nu ligga å att säga för fäfot (eller kanske något ännu sämre), bebyggdes med mera anspråkslösa, men cke derföre mindre beqväma hus — ty det ir dock verkligen en sanning, att man kan, itminstone annorstädes, uppföra snygga, ja vacka och tillika, komfortabla hus — så skulle u haturligtvis hyrorna här ute på malmarne sunha bli lägre ön inne i staden, ja de förra ill och med sänka de senare. Och vore det wu möjligt för. alla. dessa mera obemedläde nentiskor, hvilka lefva af sin lön eller sitt rbete, att. begilva sig från, sina arbetsrum för as EN fr a tr ark