Om modernas inflytande på allmänna hälsotillståndet. 3 Fruntimmersklädningarne äro af två väsentligen olika slag: höghalsade och urringade. De förra äro nu allmänt brukliga såsom hvardagsdrägt, hvaremot de senare äro oskiljaktige ifrån danssalongen och den större toiletten. För icke många år tillbaka brukades aldrig höghalsade klädningar, hvilka tillhöra senare tiders mod; men då man nu funnit dem vara ändamålsenliga och goda, hvarföre har det icke gått an att bibehålla denna drägt för alla tillfällen? Detta är en fråga, som, ehuru svår att besvara, torde vara förtjent af någon uppmärksamhet. Det är naturligt att öfre delen af bröstet och ryggen, som innesluter så ädla organer som lungor, hjerta och ryggmärg, är i lika stort behof, som den öfriga kroppen, att genom pacsande beklädnad skyddas för kyla. Det finnes ingen rimlig grund för en motsatt åsigt, och ingen naturlag, som bestämmer den gräns, der bröstet utan våda kan vara obetäckt. Om man blott ett ögonblick vill rikta sin tanke åt dessa föremål, så skall man lätt finna, huru detta sätt att kläda sig tvärtom måste hafva ganska menliga följder. Att alla slags kroppar utvidgas af värme och förtätas af köld är en allmänt känd sak. Dagliga erfarenheten öfvertygar oss derom, i det vi med otrolig hastighet föras till vidt skilda trakter genom det till ånga förvandlade. vatten, som några månader förut icke kunde sönderbrytas genom tryckningen af de gröfsta tyngder, och vi se sjelfva metallerna genom värme blifva flytande och stundom uppgå j gasform. Samma lag är äfven den lefvande organismen underkastad. Vi finna det genom ådrornas ansvällning och hudens utspänning under hög temperatur, hvaremot ådrorna åter sammandragas och blifva omärkliga, samt huden får ett knottrigt och skrumpet utseende genom köldens inverkan. När emellertid öfre delen af bröstet afkyles till följd af bristande betäckning, under det den nedre delen deraf hålles uppvärmd af ett tjockt snörlif, så bör det vara lätt att inse, att de rubbningar i organernas förrättningar, hvilka framkallas af snörlifven, måste i hög grad stegras genom bruket af urringade klädningar. Rheumatiska och katarrhala åkommor, äfvensom sjukdomar i lungor och ryggmärg, äro derföre ofta följder af detta mod, och det är mer än sannolikt, att de ryggmärgslidanden , hvaröfver man så ofta hör klagas, och som isynnerhet för nägra år sedan voro så allmänna, hafva sin hufvudsakliga grund deruti, att öfre delen af ryggen icke är nog skyddad genom passande beklädnad. Då man antagit detta mod, har man således förbisett klädningens nytta och blott haft för ögonen dess större prydlighet. Men alldenstund jag redan uppnått den mognade ålder, då det är löjligt att uti sina samtal med damerna inblanda smicker, som jag för öfrigt alltid ansett såsom sårande för finkänsliga sinnen, så torde det ursäktas mig, att jag öppet uttalar hvad säkert många med mig tänka, att det nemligen icke är vackert eller behagligt att ständigt hafva för ögonen obetäckta former. Det är icke blott kroppens skönhet, som gör en qvinna behaglig, utan isynnerhet. harmonien i hennes rörelser, eller hvad man kallar behaget, grazien. För öfrigt förutsätter detta mod, att alla fruntimmer hafva vackra halsar, vackra ryggar och vackra armar. Men då detta ingalunda är händelsen, så synes det mig nästan vara obarmhertigt att bibehålla ett mod, som nödgar så många att blotta sina svagheter. Då modet icke kan borttaga den gula fären eller utplåna fläckarne på hals och skulror, och icke förmår bleka rodnaden eller skänka rundning åt röda och knotiga armar, så är det verkligen obegripligt, att ingen vågar trotsa detta mod, och äfven vid den större toiletten låta klädningen skyla hvad ingen menniska önskar beskåda. Jag har dock orätt, då jag säger att ingen vågar det. Jag har nyligen sett en ung flicka på bal, klädd uti en smakfull sidenklädning, om gick ända upp till halsen, der den om