Aftonbladet – 11 april 1856, sida 2

före förskjuter man mig.:. derföre stänger man för mig Paris, Frankrikes port!... Det är derföre att jag är kättare som ligisterna åt spaniorerna öfverlemna sitt fädernesland och undervisa sina barn uti Spaniens språk, så att de en dag skola glömma det herrliga tungomål deras förfäder talat... Derför att jag ej är katolik!... Ventre-saint-gris, hvilken härlig förevändning! Om ligisterna ej hade den, så skulle de snart hitta på någon annan... och de skola få göra det, jag skall beröfva dem denna... ja herr grefve, man skall ej kunna säga att Henrik IV försummat någonting, eller att han lemnat ett enda hål öppet, genom hvilket den främmande: våldkräktaren kan smyga in uti Frankrike. Brissac häpnade, han kastade en frågande blick på konungen. — Jan, fortfor Henrik, mitt folk, mitt verkliga folk, de, som ännu äro fransmän, önska verkligen en konung af deras religion, och jag har låtit undervisa mig uti den. Jag har under de få fristunder kriget skänkt mig kallat till mig de utmärktaste lärare och de förnämste teologer... De hafva lärt mig, icke att Gud endast fins i en trosbekännelse, men att han är mera ädelt, mera upphöjdt dyrkad vid det romersk-katolska altaret. Jag bar lärt denna religions sublima skönheter, och dess mysteriers heliga storhet hafva djupt upprört mig. Gud, som sett mitt nit och min kärlek, har välsignat mina ansträngningar och sändt mig sitt ljus... han, som offrade sin gudomlige son för menniskornas salighets skull, han har. äfven gifvit mig styrka att för mitt folk offra en fåfäng envishet och en galen villfarelse. Det är i dag en ödmjuk omvänd, en sann bekännare af den katolska religionen, en son till den romerska kyrkan, hvilken lägger handen på sitt varma hjerta och ber Gud, eder Gud, herr de Brissac, att han skall skänka honom sin nåd och förläna honom kraft att alltid göra sina undersåter lyckliga och nöjda... Om åtta dagar skall jag, omgifven af min adel, inträda uti kyrkan Saint-Denis och der under det hvalf, der