Aftonbladet – 9 april 1856, sida 2

nå detta förbannelsens hus och dö långt, långt härifrån I Sa nbioux y utropade i detta ögonblick en åsklik stämma, och en man störtade från balkongen in i rummet, hvem t:lar om att dö? Ah, herr Espårance!... Jag var säker på det, stackars gosse! ... Den bofven har mördat bonom. Pontis ... rädda migt... Sambioux dundrade Crillons utskickade och slet håret af sig med begge händerna. Bär bort mig, Pontis! Pontis upplyftade genast Espörance, lade honom försigtigt på sina breda Herkulesaxlar, och med tilihjelp af de tjocka kastanieträdsgrenarne lyckades han snart nog att, utan ait skada sin d.rbara börda, från balkongen nedkomma på marken. Inom några minuter vår Postis försvunnen med sitt rof. Henriette tillslöt ögonen, utbredde armarne och nedsjönk liflös framför fönstret. V. Honungen. Kanske skall det nu intressera läsaren att följa h ir de Brssac, hvilken, tack vare sn väl uttänkta list, varit nog lycklig att undgå spaniorens farliga förföljelser. Paris guvernör hade ett stort förehafvande i sinnet, och han kände på förhand de farliga er, hvilka ett nederlag skulle fråmkalla — len för honom sjelf och en del af Frankrikes ruin. Om han dercmot lyckades, grundlade han fiderneslandets välfärd med detsamma han 1 intog en sf de mest lysande ställningar i Europa. Pet gällde nemligen att bestämma sig för ligan eller konungen, Frankrike eller Spanien, men för att kunna göra detta val må