Article Image
BLANDADE ÄMNEN. Doktor . A. Roback eller Fallebo gök. Biografiskt utkast. Med harm nödgas vi erkänna att denne i Amerika så beprisade man verkligen är svensk, och, hvad som för vår småländska sjelfkänsla är ännu värre, att han är bördig från Kalmar län och Linköpings stift. Doktor C. A. Roback föddes neml. år 1811 den 22 Nov. af hederliga föräldrar, bonden Nils Nilsson och hans hustru, i Fallebo by af Christdala socken, ej långt från köpingen Döderhultsvik. I barndomen användes han väl som andra bondbarn att köra vall kräka, och vakta grinnera under bergningstiden, lärde sig derjemte abe-boken och långkatekesen, och måhända äfven att med någorlunda igenkänliga bokstäfver rita sitt namn: Carl Johan Nilsson. Stundom körde han sin fars oxar till Wika mä brälä, men för öfrigt har traditionen föga bevarat om den store mannens yngre år. Uppvuxen till en reslig bonddräng, tillträdde han sin faders hemman, gifte sig med en bondflicka, Greta Lisa, dref härefter stark handel med oxar, ledsagade många drifter af dessa tänkande ärliga djur till hufvudstaden, och lefde några år i för sitt stånd goda vilkor. Man tror att han då egde omkring 20,000 rdr rgs. Men hans flygande genius rufvade på andra planer än att hugga skog, plöja jorden och drifva oxar. Han skulle blifva herre; köpte sig derföre år 1438 en herrerock, antog namnet Fallenius efter sin by, och flyttade ned till Döderhultsvik, der han började vingla i handel och vandel. Egen handlande eller borgare blef han dock aldrig, utan begagnade sig alltid af andras handelsrättighet. För sitt gamla stånd hade han dock städse så mycken aktning, att han alltid bibehöll en bondes skick och sitt landtliga uttryckssätt. Han upphandlade nu trävaror af allmogen och exporterade till utländera, om hvilkas läge och språk han lärer haft något sväfvande begrepp. Skutorna eller deras skeppare hittade dock vägen, och hans rörelse utvidgades till den grad, att han i Kalmar måste se sig om efter en bokållere,, som förstod sig på absederede böeker, ty det gjorde ej Fallenius. Sin största rörelse dref han dock som låntagare, hufvudsakligen i bankodiskonten. Begåfvad med ett förslaget hufvud, en imponerande gestalt

8 april 1856, sida 3

Thumbnail