Aftonbladet – 5 april 1856, sida 3

hafva alltid varit flera än platser varit att tillgå. Vid valet till intagning har alltid företrädet gifvits åt barnet af den moder, hos hvilken fattigAsinen vär som störst och nöden synts som mest trängande. På valet af de sjuka barnens vårdarinnor har den stör-. sta omsorg blifvit nedlagd. Ty, säges det, det är. ej nög att en sköterska har insigt i sitt kall, har krafter och vilja att utföra det; det måste finnas: något mera hos henne, det måste finnas en känsla. inom henne, som med kärlek drager henne emot: bafnet. Barnets instinkt uppfattar ock denna känsla och det öfverlemnar sig ined förtroende och väl-behag åt den vårdande hand, som med kärlek gifver vården. På detta sätt ersätter vårdarinnan mo: åren, och barnet saknar ej mera så mycket modersvården. Det trifves, det befinner sig väl och det tillfrisknar:s Anstalten har till vård emottagit så stort antal sjuka, sofh dess utrymme tillåtit; den har sökt vårda de späda så ömt, soth mennhiskökärleken bjudit, samt derunder tillika sökt vända barnens sinne och uppmärksamhet till ett lydigt och stilla uppförande; till snygghet öch ordning och till gudsfruktan. En annan sida af det goda, som anstalten uträttat, har varit emot de fattiga mödrarne, som blifvit hulpna i sitt betryck och, när de fått hjelp vid vården af det sjuka barnet och sett detta barn väl och ört vårdas, med trygghet kunnat egna sig åt hemmet och dess omsorger. oa Den välgörenhet, som blifvit öfvad, har sålunda väl varit i första rummet mot barnet, dess moder och dess fader, men äfven det allmänna Har deraf blifvit delaktigt, i det fattigvården i månget fall blifvit befriad från omsorgen för det sjuka barnet och måuget barn blifvit räadadt från döden. Tillgångar och utrymme hafva dock pekat att hjelpa alla hjelp sökande och hjelp behöfvande.; Om ock anstaltens platser vore dubbelt så många sötn de för det närvarande äro, skulle :e dock snart allä vara fyllda af sådana, som vore i verkligt behof af hjelp. . Antalet af vårdade barn har vårit 183. Utskrifne friske eller förbättrade 114; aflidne 37: Medeltalet dagar, som hvarje barh vistats inom anstalten; har varit 63. Några, som lida af benröta i ryggraden och höftsjuka, hafva qvarblifvit hela året, under det andra; som aflidit, ej vistats inom anstalten längre än några dagar: Af värdade sjuka barn hafva 49 varit under 3 år; 33 inellan 3 och 4; 26 mellan 4 och 5; 21 mellan 5 och 6 satnt 54 öfver 6 år. Gossar bafva varit 98 och flickor 85. Med afseende på de församlingar, från hvilka de sjuka barnen varit, hafva 29 tillhört Jakob och Johannes; 28 Kungsbolmen; 27 Ladugårdslandet; 27 Katarina; 22 Klara; 20 Adolf Fredrik; 15 Maria: 14 Storkyrkan; 1 Skenps holmen. Dessa utdrag må vara tillräckliga för att fästa allmänhetens uppmärksamhet såväl på den välgörande anstalten, som på berättelsen derom, hvilken för öfrigtäfven innehåller en redogörelse för anstaltens ekonomi, hvaraf man finner, att summan af utgifter för året har uppgått till 7,125 rdr bko. Såsom bekänt är, grundades denna anstalt ursprungligen genom en testamentarisk stiftelse af en afl den läkare och menniskovän, men erhöll möjligheten af en större utvidgnig af sin verksamhet genom en allmännare subskriptien af årliga bidrag bland hufvudstadehs damer, med H. K. H. Kronprinsessan i spetseri. Men denna subskription lärer endast hafva skett för 5 år; och dessa år gå med det innevarande till ända: Med detta års slut, säger styrelsen i änledning Häraf, upphör således ock vårdanstalten för de sjuka barnen att hafva några bestämda inkomster, för att i sin verksamhet kunna fortfara. Skola nu dessa bestämda inkomster upphöra? Skall anstalten tvingas att tillsluta sina dörrar för de hjelpsökande? Eller skall den samlade kapitalfonden tillgripas, för att anstalten ännu någon tid må kunna fortlefva? Dessa frågor äro så vigtiga, att på deras besvarande beror anstaltens vara eller icke-vara, dåess lif eller dess död, Vi förmoda, att en fortfarande barmhertighet bland hufvudstadens välgörande damer icke skall uteblifva, för att genom fcortsatt subskription för det vackra ändamålet befria styrelsen från den oro, hvarmed den säger sig emotse svaren på dessa frågor.