Aftonbladet – 4 april 1856, sida 3

gen komna forhällandena, Toreslagit att re presentanthuset ej vidare måtte bevilja de! hemliga fond af 80,000 thaler, som finne uppförd för den högre polisen. Han yttrade rent ut, att ett spionerisystem förefunnes, son väckte mycken oro i landet. Naturligtvi: blef summan beviljad, men det har emeller tid väckt uppmärksamhet att hvarken inri kes ministern eller någon ledamot af huse tilltrodde sig att genmäla något på de nämde anspelningarne. ÖSTERRIKE. Erkehertig Ferdinand Max har i Pola öf. vervarit kölsträckningen till det första österrikiska linieskeppet. Det kommer att erhålla namnet Kaiser..o I Muggia har man sträckt köl till två skruffregatter. Den i en telegrafdepesch omförmälda arresteringen på österrikiska området, i Czernowitz, af en rumänisk xKurir, lärer ha blifvit verkställd på begäran af hospodaren furst Ghika, emedan han hade sig bekant att kuriren medförde en mot hans intressen stridande framställning till pariserkongressen från den rumäniska adeln i furstendömena. Denne önskar nemligen de båda furstendömenas förening till ett rike, hvarvid furst Ghika skulle förlora alla utsigter till sitt väldes fortfarande. Uppgiften, att en österrikisk erkehertig skulle i Paris lyckönska med anledning af prisens födelse, synes icke bekräfta sig. TURKIET. Enligt en depesch från Konstantinopel af den 24 Mars till engelska Lloyd har den fruktansvärda storm, som på Svarta hafvet började den 14 på morgonen och under 48 timmar fortfor att rasa, synnerligen häftigt i grannskapet af Kustendsche, förorsakat många olyckor. Sex engelska barkskepp och fem engelska briggar, som användes för transport af lifsmedel, samt 10 icke-engelska fartyg förolyckades. Angående uppgiften om anhållningen i Czernowitz af en kurir, som skulle till Paris öfverföra de moldauiska bojarernas protest, förmäler Oesterreichischer Zeitung: Som bekant är afgåfvo ettantal bojarer i Moldau en adress till furst Ghika med anmodan, att han måtte bringa den till pariserkonferensens kännedom. Fursten, som i början icke var emot saken, fann sedermera denna väg och detta sätt icke lämpliga. De äldre bojarerna uppgåfvo då sin plan att protestera i Paris, och blott ett antal yngre förenade sig samt uppsatte en protest, som de afsände med en tillfälligtvis till Paris resande hr Holban. Furst Ghika begärde I genom telegrafen att Holban måtte anhällas. Till följd deraf transporterades han från Czernowitz tillbaka till gränsen, emottogs der af Jen moldauisk officer och fördes vidare till Jassy. Förd inför fursten, slapp han med en skrapa. SVARTA HAFVET. Från Anapa på kaukasiska kusten, om hvilket för en tid sedan det hette att fästningsverken skulle hafva blifvit sprängda i luften, meddelar Morning Herald en utförlig korrespondensartikel, som är ganska märklig, så vida den öfverensstämmer med sanningen, vilket dock tills vidare torde få betviflas. Den turkiska besättning som ditskickades efter ryssarnes aftåg utgjorde blott 100 infanterister och 80 artillerister med 2 eländiga trepundingar. Befälhafvaren Sefer pascha uppgifves hafva inedt underhandlingar med tscherkesserna och erbjudit sig hos marskalk Pelissier att för den tid som kriget kunde fortfara ställa en kår af icke mindre än 40,000 (2?) tscherkesser, som af sitt eget land skulle underhållas (!) i Tscherkessien eller ock på Krim. Marskalken bevärdigade paschan icke ens med ett svar; man beslöt i stället i högqvarteret att spränga Anapa i luften, så att det icke måtte blifva öfverrumpladt. För detta ändamål kommo några franska ingeniörer till fästningen. Sefer pascha manövrerade emellertid med en stark tscherkessisk kår emot den ryska fästningen Nekurbeck vid Kuban, och marscherade den 2 Oktober emot Kazkuy, hvilket han för brist på artilleri emellertid icke kunde anfalla. Der träffade han hertigen af Newcastle, hvilken som bekant är besökte äfven Tscherkessien, och som råkade i missförstånd med tscherkesserna, emedan hans dragoman på eget bevåg tillrådde dem att frigöra sig från Turkiet och ställa sig under Englands beskydd. Detta allt berättar Herald ganska omständligt. — Den 4 Oktober var Sefer pascha åter tillbaka i Anapa från sin expedition emot Kuban (sedan han den 2 Oktober uttågat?), och nu beredde de franska ingeniörerna minorna; oaktadt paschans försäkran, att han skulle försvara fästningen emot hvarje öfverrumpling. Sprängningen uppsköts emellertid till den 10 Oktober, då en ny fransk intendent ankom med ordres att genast företaga densamma. Detta skedde nu. Men minorna voro icke värda att tala om, och Anapa står ännu i denna stund lika säkert som förr. Men tscherkesserna, hvilka framför allt uppskattade Anapa såsom den fastaste plats på hela kusten, hade sedermera blifvit fransmännens afsvurna fiender. Paschan var, då detta bref afgick, ännu . alltjemt i Anapa. Hans soldater voro friska och väl födda. Om något antåg af ryssarne hördes ingenting. STILLA HAFVET. I Finlands Allmänna Tidning omtalas nu vidlyftigt en affär d. 3 Okt. 1855 emellan en afdelning af konteramiral Stiriings eskader och en rysk postering vid redden De Kastri. Oaktadt så väl denna dag som äfven den följande engelska fartygen skulle vid flera tillfällen ha öfverhöljdt de punkter, der ryssarne voro uppställda, med bomber, granater, kulor och kartescher, så att ryssarne måste draga sig undan, omförmäles likväl ingen annan rysk förlust, än en sårad af bergsdivisionen och en kossack död på vägen till hospitalet. TITANTT 4 ATA