Aftonbladet – 4 april 1856, sida 1

Hvad var det Marie Touchet såg, som jagade blodet från hennes kinder? Jo, ett dödsblekt ansigte, tryckt mot rutan, och tvenne brinnande ögon oaflåtligt fästade på sig! Var det någon lefvande varelse, eller var det den hugenottiske adelsmannen, hvilken uppstigit ur sin graf för att påminna henne om hennes brott? ... Var det döden, som kom för att tala om lifvets förgänglighet just i det ögonblick då hon byggde sina mest ärelystna planer?... Men hastigt gjorde skuggan en rörelse, och Marie Touchet förskräcktes ännu mera, ty hon hade på den häftiga åtbörden igenkänt la Ramee, som befallte: Komp. Madame dEntragues steg upp; hon for med handen öfver pannan, liksom för att bortjaga de däraktiga tankar, hvilka la Ramdes oväntade åsyn uppväckt i hennes själ, och närmade sig dörren med fasta steg. Hvad vill ni? frågade hon kallt. Jag tror vid Gud att ni är tokig! Kanske att jag är det, mumlade den unge mannen, mitt hufvud värker så! Säg fort hvad ni vill? Att ni skall följa mig. Marie Touchet studsade, hon ville draga sig tillbaka, men la Ramee lade sin iskalla nand på hennes arm och drog henne våldsamt med sig. Hvarthän för ni mig? utropade hon, ur stånd att längre kunna dölja den fasa, som ians vilda blick och ihåliga röst ingåfvo 1enne, Till fröken Henriettes paviljong. Madame dEntragues ryste utan att veta varför. Hvad skall jag göra der? Lyssnalb Förklara ex. Säg mig först om fröken Henriette vän-. ade något besbk i afton n