Aftonbladet – 2 april 1856, sida 3

0 De ASIEN. Enligt underrättelser från Japan, hvilka öfver Kalifornien inträffat i Newyork, har staden Jeddo d. 12 Nov. förstörts genom en jordbäfning. Omkring 100,000 hus hafva störtats i spillror och 30,000 menniskor omkonimit. Till Svenska Tidningens Heimdall. Gubben Oden hittade i Aftonbladet rätt å sin förlorade Vidar, och nyligen har an genom en telegrafdepesch från undertecknad fått veta att du, bror Heimdall, hans och de andre gudarnes tjenstvilliga redskap, lifslefvande gångat dig in i Himin-ändan på Svenska Tidningen, denna skiftande Bifrost, som, enligt hvad de i myten invigde känna, utgör föreningslänken emellan fjorden (huset n:o 19 vid Lilla Nygatan) och himlen (högre ort). Du får väl alltså snart nog bref från den gamle i Asgård. I din underliga tjenste-ifver att få reda på hvem Kilian kan vara, har du också gått till teatern och skaffat dig en opera-affisch och på den läst och inhemtat att Kilian är en rik bonde. Käre du, nog var det en ganska rund tid sedan man visste förtälja om Heimdall; att han hörde gräset gro på marken, men aldrig trodde jag att gudarnes väktare till den grad skulle förlora sitt skarpsinne, att han under sin inspektorsbefattning ännu icke förmått utleta hvem det är som under denna kilianska hrimturse-skepelse hotar hans gudar. Men om du, Heimdall, icke känner mig, så känner jag dock dig, och med Minnesstodernas sångare anhåller jag Ibland de många dyrbara bevis, Jag af Din ynnest i ett tacksamt hjerta gömmern, att du nu icke blir alltför harmsen. deröfver att jag, en aftonbladist, vågar påminna om den gamla vänskapen och på samma gång om Bellmans sats: En örfil kan undvikas, När som man ingen gern, hvarmed jag dock icke vill hafva sagt att du, Heimdall, gifvit eller ens förmår gifva mig någon sådan. Man må betrakta dig hur mytologiskt som helst, så finner jag dock tillika att du är medarbetare i Svenska Tidningen: du är nemlit gen icke numera hallstämplad med dess beryktade Insändt, utan du har rättighet atti tidningens namn tala till — millioner,, såsom dess redaktör brukar säga. Huruvida detta skräckliga tal finnes till, är dock underkastadt ett kolossalt tvifvel. Det troliga är, att din låt ur det spruckna gjallarhornet icke höres af många andra än tidningens bolagsmän. Derföre går det också illa för gudarne, hvar gång de anfallas. Sådant der är likväl icke underligt, ty ifrågavarande bolag eger inga sympatier utom Idavallen. Detta åter kommer sig deraf, att man högst sällan derinom får skåda den äkta och veritabla Sanningen i egen hög person med dess följesven, som gemenligen kallas Rätt. I hvilken drägt bör Sanningen vara klädd?, lyder, såsom du vet, en af frågorna vid frimurare-receptionerna. Och man skall — hvad du likså väl vet — då svara: I Svenska drägten! Detta vill påtagligen, klart uttydt, säga detsamma som: I Svenska Tidningens drägt. Det är fördenskull som Sanningen der visar sig så påver och slankig. Också -blir hon af allmänheten bädd som hon är klädd. Summan är — utan bild taladt — att ifrå: gavarande tidning ena dagen utöser på Aftonbladet i allmänhet en mängd otidigheter; andra dagen ropar hon ve specielt öfver Kilian, skrikande om en viss grimmas påsättande, den usla politiska litteraturen, det tafattan, öfverträdandet af det sunda vettets gränss, den enfaldiga skamlösheten, spalter fläckade af orena utgjutelser,, c. c., och allt emellanåt ordar hon om sin vårdade stil och låter, i likhet med det fariseiska ryss-systemet, påskina att hon handlar så innerligen humant, ädelt, ridderligt, ärligt och vackert på allt sätt, utan biafsigter eller egna motiver. Emellertid, bror Heimdall, så tarflig du än blifvit för egen del, bör du med ädelt frimurare-nit tillse att Sanningen iSvenska Tidningen, den äkta och veritabla Sanningen — 1: ifall hon någon gång visar sig der — blir: klädd åtminstone anständigt, om icke just; gentilt. Och på samma gäng vore det icke ur vägen, om besagde tidning, som har så mycket bestyr med hufvudstadens förskönande, äfven tänkte på att försköna sina insändare. Kilian. P. S. Jag kunde nog tro det — du vardt befunnen alltför klen att längre vara gudar-: nes väktare: afskedad af Svenska Tidningen, har du tagit städsel hos Dagbladet och alltså blifvit — poliskommissarie. Som sådan kan du också vida bättre gå dina ärenden åt frimurerict eller vårt lifs mystik, såsom ofvan nämde sångare uttrycker sig. Men, bror Heimdall, antingen du sträfvar att bli polismästare eller någonting annat, l. skall du väl slutligen inse sanningen igamla; Havamals vackra sats: ,Godt är att vinna af. andra lof och bifall, men bäst af eget sam-: vete: . vanskligt är allt hvad mannen eger i andras bröst. Densamme. a o RÄTTEGANGSocH POLISSAKER Ett okynne, som i går d. 1 April framkallade stor uppståndelse, har i dag varit -föremål för polisrankning. I går d. 1 April kl. !, 6 på e m. tållkännagåfvo brandsignaler från Catharina kyrkotörn t eldsvåda uppkommit å Söder. Tornväktarne i riga kyrkotorn voro villrådiga, men började äfven). nta sedan de sett militärpiketer skyndsamt tåga af åt Söder. Sprutorframfördes, och släckningsmanskap . skyndade till det förmenta brandstället vid Tanto. Då man anländt dit, varsnades endast en å isen utanför under uppbyggnad varande s stö å varfö åävsl