Aftonbladet – 2 april 1856, sida 1

sakta sin man denna brist på gästfrihet, hvilken kunde väcka misstankar 4ös en person, som alltid varit van att bemötas med den utsöktaste uppmärksamhet. ni misstager er; madamex, svarade dEntragues, det vore opassande att visa alltför mycket artighet mot en ligist i närvaro af en rojalist. Kaptenen är spanior det är sannt, men grefven af. Auvergne är son till en konung .,. han är er soniy Castil aflägsnade gig efter en stum bugning, och Henriette smög sig bort utan att säga god natt, ty hon hade föresatt sig att snart vända tillbaka. Madame dEntragues och grefven af Auvergne voro ensamma; men khappt hade Marie Touchet i sitt sinne hunnit uppgöra hvilka frågor hon skulle ställa till sin son förrän en page närmade sig och anmälte en adelsman Ifrån Medan, hvilken nödvändigt ville tala med henne. ee Hans namn?, frågade slottsfrun, La Ranige.n Han får vänta. Gencra er inte för mig, madamen, inföll grefven af Auvergne. Han säger sig medföra nyheter, tillade pagen. Vigtiga nyheter, madame, vigtiga nyheter!, inföll la Ramge, hvilken följt tätt efter pagen, och som endast med möda kunde beherrska sin otålighet. Kom då, herr la Ramde, svarade Marie Touchet med en viss darrning i rösten, grefven af Auvergne tillåter det. IL Ett illa stängdt fönster. Madame dEntragues förskräcktes vid den unge mannens åsyn. La Ramde var sig ej lik, den hastiga resan, dagens olika sinnesrörelser och rufvandet öfver en ond tanke