Aftonbladet – 1 april 1856, sida 4

AHUIa Haärlet. SEE Till den vördade Allmänheten. Då jag för några veckor sedan företog mig att verkställa on omarbetning af Fulloms historia om Qvinnokönet, medaf mig ej den brådska, hvarmed det arbetet, till följd af vingando yttre omständigheter, måste företagas, att taga fullt 03gran kännedom om detta, af ryktet utbasunade arbetes ätta halt. Tre upplagor inom kort tid, tycktes erbjuda en intaglig borgen för dess förtjenst. En närmare bekantskap lermed har dock öfvertygat mig om omöjligheten af, att ens nedelst den mest samvetsgranna och mödosamma omarbeting, kunna göra någonting för bildade läsare läsbart af ;emälda verk, som, synnerligen när det närmar sig de folkJag och de tider, öfver hvilka historiens ljus faller mindre emängdt med Mytens och Sagans månsken, blir alltför otillredsställande för att kunna begagnas ens såsom rå-ämne ill historiska skildringar, — Det end som för mig återstod itt göra efter denna ledsamma upltäekt, var, antingen att ifbryta utgifningen af ett arbete, hvaraf ett bäfte redan var itlemnadt i bokhandeln, eller att fortsätta det efter ungefår samma plan, som den Engelska författarens, men med iegagmande af pålitligare historiska hjelpkällor än dem, hvilca han synes hafva rådfrågat. — Då jag nu, i detta dilemn2, fattat det djerfva beslutet att, eburu oförberedd, försöka å med den senare utvägen, säser det sig sjelft, alt jag ej vår begagna Hr Fulloms namn på. titeln af ot arbele fer vars brister jag eger att ensam bära ansvaret. Huruvida n behövig omarbetning af den redan utlemrade somarbetiingen, med uteslutande af allt Fullomskt material, framteles kan komma i fråga, beror af den välvilja, som mitt illa försök möjligen kan lyckas tillvinna sig. Jag yttrade i min anmälan af första häftet, att Hr Fuloms arbete ej kan göra anspråk på något slags vetenskapigt värde. Jag söger nu, med enahansua upriktighet, alldees detsamma om mitt lilla försök, som ej äflas att vara någonting annat, än — i bästa fall — en underhållande äsning för dilettanter i Historien — ett slags historisk feuilleon. Ty — om — såsom lätteligen torde medgifvas — den hela menniskan är Mannen och Qvinnan (eller Qvinnan och Mannen, såsom Hr Biskop Agardh vill ha det), så lärer väl pQvinnans H:istoria,, såsom historisk upgift, befinnas nnebära hvarken mer eller mindre än en omöjlighet. en inre notsägelse. En sådan Special-historia skulle nemligen, för att vara någonting egendomligt, någoting annat än vanlig illmän verldshistoria, afhandla, för aila folkslag och tider, cke blott familjens, utan farhiljernas, ja egentligen hvarje ordisk familjs historia. Med samma skäl, som man företoge sig aut skrifva Qvinnans historia, kunde man företaga sig att skrifva Mannens historia, eller Gubbens, Barnets, 0. s. v. Ett sådant slags historia är egentligen hvarje sed Roman. — Svårigheten — jag hade så när sagt, den örsta svårigheten — var således att hitta på en någorlunda ssande titel åt min lilla improviserade bok; ty en artig el är, för att få vara med bland bättre olk), lika oumbärlig för små böcker, som för små menniskor. Att gifva det lärda verket, som återhållsamt inskränker sig till att enlast handla de rebus emnibul et nonullis alils,, 1. v. s. om allting, och litet smått och godt dessutom , ti2: En af Bikets böcker, hade visserligen varit det klaste, men hade också lätt kunnat gifva anledning till missförstånd om författarens anspråkslösa mening, som visst .cke är att bjuda på någonting excellent. S, J. Callerholm, 2 Arbetet utgifves i Sex häften, å 12 sk. banko, så att hela verket kommer att kosta 1 rår 24 sk. 8. m.