Om hufvudstadens förskönande. (Införes mot betalning.) Vid slutet af Februari månad underrättades allmänheten genom tidningarne, att med anledning af H. M. Konungens beslut att till hufvudstadens för skönande låta afrödja och planera Helgeandsholmen, samt för sådant ändamål skänka staden sina på holmen belägna hus, hade på Stockholms börs blifvit satta i omlopp teckningslistor för bidrag till något välgörande och allmännyttigt ändamål, hvaröfver subskribenterna, sedan teckningen blifvit fullbordad, komme att sjelfva besluta; genom hvilken åtgärd man velat betyga underdånig tacksamhet för Konungens mot hufvudstaden visade bevågenhet. Redan har, under det subskriptionen som bäst pågick, ett förslag till medlens användande, ej för nyssnämda ändamål utan för bufvudstadens försköning blifvit offentligen amstäldt. Det torde derföre tillåtas insändaren ått fven framlägga ett sådant, under förutsättning åt: hrr subskribenter ännu icke fattat sitt beslut, sami att de äro fria att bestämma dess innehåll, så vida det afser hufvudstadens bästa. När man vill betyga en gifvare sin tacksamhet f r hans gåfva, så synes det böra ske på det sätt sön rämjar afsigten med hans frikostighet. Då de var att försköna Sverges vackra hufvudstad, så bond väl dess invånare heldre använda sina tacksamh bidrag i samma riktning, och ej kasta dem i et bottenlöst svalg som välgörenhetsanstalterna. Ehuru mycket dessa böra ligga menniskovännen om hjeriat. så måste de likväl inrättas med särdeles omtanka och varsamhet, om de ej skola, såsom insändaren befarar att händelsen redan är, draga från landsorterna till hufvudstaden ännu flera fattiga än hittills, under förhoppning ätt af härvarande viälgörenhetsanstaller lättare få understöd än annorstädes. Det är icke blott Helgeandsholmen, utan äfven Riddarholmen som behöfver till någon del afrödjas; det bordejg h kunde ske genom sarmtlige husens borttagande på den s. k. Geijerska tomten. Om det verkställdes, så kunde de trafikerande på ett allmånnyttigt sätt gagnas genom en strandgata från Riddarholmsbron till ångbåtsbryggan vid Mälaren. Då komme Riddarholmskyrkan med sin östra gafvel och konungagrafvarne, särdeles den Gustavianska, somnu bortskymmas af husen på Geijerska tomten, att ligga fritt och framträda för åskådarens blickar från Mudkbron och Riddarhustorget, tvenne af de mest besökts platser i hufvudstaden. I dessa grifthvalf hvila redan Konungens fader och en af hans söner. Vore de: då icke mot honom sjelf, som gjort så mycket för att ära sin fader och pryda hans graf, ett lämpligare tacksamhetsbevis att låta konungagrifterha som redan förvara så många för svenskarne dyrbårs minnen, oskylda framstå för allas blickar? Då skulle det ej så ofta som nu inträffa, både med Jandsmän och främlingar, som på den store Gustaf Adolfs törg sett hans bild, att de resa från hufvudstaden utan bt: veta hvar hans grift befinnes. Insändaren tager sig alltså friheten hemställa, at: her subskribenter måtte använda de ifrågavarande medlen till hela den Geijerska tomtens inköp öch planerande eller, om de ej förslå, för att åtminstöne bidraga dertill. Subskriptionslistor kunde ju blifva tillgängliga för, allmävuheten att äfven medhjelpa till det goda ändamålets vinnande. OnT REON