OM JD dels ock, för att visa att, om den första upp igke varit felfri, hvilket jag sjelf var den förste son. anmärkte, utan att då, såsom här nedan skall visas, kunna afhjelpa felet, detta rimligtvis icke kan lägga poststyrelsen till last — ahhåller jag om plats i Aftonbladet för nedanstående upplysningar, hvilka, til en del visserligen gående på: sidan af sjelfva saken dock torde vara nödvändiga för att visa på hv grad af utveckling våra skrala, frimärken stå, dömdt uti fransk och engelsk synpunkt. Då jag under året 1854 gjorde en utrikes resa til , England, Frankrike m. fl. stater, var ett af hufvud ändamålen dermed, att taga noga kännedom om all. hvad till frimärkens och sedlars tillverkning kund: höra, i hopp att, då fråga derom till följd af stän dernas beslut, kom till sin realisering i Sverge. kunna vara kompetent att söka få öfvertaga tillverkningen deraf. Vid inin återkorist till Sverge i December månac samma år, inlemnade jag ånbud på tillverkningen a! frimärken, jemte ritning, kostnadsförslag och prof pi papper, sådant jag önskade det. Oaktadt någo: kon trakt icke då uppgjordes, beställdes dock papperet för att icke förlora tiden, vid bånkens pappersbruk .Fumba i enlighet med detaf mig inlemnade profvet Redan då anmärkte jag för poststyrelsen att sådan. Kila be profvet utvisade icke kunde tillverkas Vic umba af 2:ne orsaker: 1:o emedan allt papper de: Töres för hand, och kan följaktligen ej blifva så jemntjockt, som behofvet härvidlag erfordrar, och 2:0 emedan der ieke då fanns vid Tumba någon inrättning för papperets glättning, som var ett af profvets hufvudsakligaste och skriftligen begärda egenskaper Under loppet af den derpå följande vintern förevisa des mig ett profärk af beställningen, hvarpå jag ha turligtvis icke kunde svara någonting, dels emedar jäg såg att detta var det bästa bruket med dess resurser kuride åstadkomma, och dels emedan jag visste att det var poststyrelsens fasta, och på giltiga orsaker grundade, beslut, att derstädes låta tillverka åtminstone hela första pappersupplagan; och då könträktet med mig på vären 1855 undertecknades, var Påpperet redan färdigt och levereradt till poststyrelsen. Vid första arkets tryckning fann jag att det lefvererade papperet var — ehuru såsom papper föll komligt klanderfritt — till det ifrågavarande ändamålet alldeles odugligt, hvarföre jag inställde tryckningen, och förevisade för poststyrelsen det nys: tryekta ärket, medtagande, för jemförelses skull, ent hälften af det påppersark, hvars andra del förut blif vit lemnad såsom prof. Häraf syntes att skilnader var högst betydlig, så att då det ena arket hade ce mycket otydlig och matt stämpel, hade det andrac: ren, klar och fri vignett. På det att redaktioner sjelf må kunna, vid dess jemförande med ett i rörelsen befintligt frimärke, bedömma denna skilnad, bifogar jag härhos ett dylikt utktippt ur ofvannämde profark; hvilket jag anhåller om att återfå vid min återkomst till Stockholm. Hvad var nu att göra? Icke kunde poststyrelser kassera hela den färdiga pappersupplagan, ty om der det gjort, hvar skulle då en ny kunna hinna att göras och tryckas, då det nu färdiga papperet behöfi beställas tre månader före levereringen. Ej heller kunde poststyrelsen på obestämd tid inställa frimärkenas utdelning, då det fanns en möjlighet att åstadkomma dem sådana de då kunde blifva. Jag måste således fortsätta tryckningen, så ogerna jag än gjorde det, emedan det alltid skulle blifva en svår stötesten för mig att hafva utlemnat ett dylikt arbete, och det ännu mer, såsom varande det första från det af mig nyss uppsatta etablissementet. Hvad redaktionens supposition beträffar, att det förefallit otroligt att Norge, Danmark, Finland, samt till och med Frankrike funnit de svenska I märkenas beskaffenhet så tillfredsställande att 8 skild förfrågan blifvit gjord i afseende på tillverkningssättet, får jag nämna, att hvad de förstnämnde länderna beträffar, jag icke sjelf såsom varande utrikes, blifvit derom tillfrågad, men genom bref från Stockholm underrättad att så verkligen skett, och hvad det sistnämde landet angår, så hafva icke allenast de personer som tillverka frimärkena uti Frankrike, utan äfven de i England, hos mig personligen gjort förfrågningar om vissa detaljer af tillverkni Z5gättet. Då jag förleden sommar i Paris och London förevisade för vederbörande de af mig tillverkade frimärken, tryckta både på det ofvannämde profarket, och på det vid Tumba tillverkade papperet, var den första anmärkningen som på båda ställen gjordes: huru jag kunnat åtaga mig att trycka på ett så beskaffadt papper, hvilket de för sin del aldrig sktlle hafva gått in på, emedan de derigenom skulle hafva f-rstört hela sin reputation. Ty publiken, som blott såg resultatet, utan att veta orsakerna, skulle ovilkorligen göra den slutsats: att det var det bästa i tryckväg som det etablissementet kunde åstadkomma. I afseende på profarket förklarade de sin fullkomliga tillfredsställelse öfver såväl detaljerna, somarrangementoet af det hela, de n att jag på et för ögat icke tröttande eller uttligt sätt, på en så inskränkt yta sammanställt så olika sorters gravyr. 1 England der de af erfarenhet visste huru stora svårigheter för efteraparen hälklippningen medför för att åstadkomma hela hålklippta (obs. icke stungna ) ark, beställde de genast nya maschiner efter min konstruktion, sedan de blifvit öfvertygade em, att då man med deras maschin behöfde klippa tjogu gånger i hvarje ark (emedan deras maschin endast kan. pressa en rad i sender) erfordras blott en enda pressning med den af mig konstruerade. Allt detta oaktadt engelska postverket betalt åtta tusen sterling (ungefär 140,000 rdr rgs) för den engelska uppfinningen, utom hvad de årligen betala för sjelfya hålklippningen. Med Frankrike äro mina egociationer ännu ej slutade. Hvad åter limmet på baksidan beträffar, så medgifver jag gerna att det var ett fel af mig att icke uttryckligen begära papperet. så genomdränkt af lim vid Tillverkningen att det icke, såsom händelsen blef, var nästan som läskpapper, hvilket gjorde, att då jag anströk med för mycket lim det vätte igenom papperet, och efter tryckn de det transpa reut som kalkpupper. derföre, med stor svårighet hålla mig på c gr. n precist, ellan för mycket och et. Och om en eller an gång man. kommit ir det sednar gebit, torde det blifva ursäktadt och få afskrifvas på oerfarenhetens eonto. I Frankrike är allt: handslaget papper för det ändamål afskaffadt, i Eagland bibehålles det end till sådana frimärken och s.k. Bill Stamps, som tryckas med ,plåtgravyr i koppartry perets ojemnheter ingentiug betyda vid men i sam må ån, som de und medelst hä bar ta indra de t temet, till b hafva de samtiörelsen utsläppia trimärken för utländsk ondens, och Bill Stamps. Och till hvilket sednare system, hålklippning, de satt ett sådant förtroende att de hafva Bill Stamps. på valörer af ända till 2 5 sh. sterJing (ung ofär rdr rgs) ehuru de icke äro större än ett svenskt frimärkes bredd och dess dubbla höjd. Oaktadt något dåefinitift pris icke står utsatt i de efvannämde artiklarne, vill likväl upply: anföra den regel jag följ bestämmandet af tta pris, då det torde visa sig att detsamma ej varit så särdeles orundligt tilltaget. Jag bestämde det nemligen på så sätt, att jag begärde ett par skillingar mera per 1000:det för tryckning och häålklippning tillsammans, än tryckningen ensam kostat i Frankrike, och vida under priset på tryckning och hålklippning i England. Dessutomar då man i båda län