Aftonbladet – 28 mars 1856, sida 2

— ? —.— — SH ?-. --——om—V——— — — 00 AA Jaså! återtog Crillon kallt; nå då är det ej värdt att vänta. Efter några minuters tystnad, under hvilken han visat flera tecken till otålighet, inföll han ånyo: Ni vidblifver således ert beslut att besöka familjen dEntragues? Min bäste chevalier,. de saker, hvaröfver jag i afton måste fordra en förklaring af fröken Henriette, äro så vigtiga, att jag gerna skulle bestiga.en elddrake, såvida den fortare förde mig till detta mål. Men det är ej familjen dEntragues som jag besöker ... åhnej ... Henriette bebor en liten paviljong ute på fältet. Och ni har nyckeln ? Onödigt! balkongen ligger tätt utmed ett stort kastanieträd. Den beqvämaste dörr är fönstret. Förträffligt . . . nåväl då . .. nej... jag kan ej göra dessa menniskor en visit... om jag ändå skulle gå... nej, de veta huru jag föraktar dem... det skulle förekomma alla så besynnerligt . .. Nej, nej, jag kan icke, utropade den stackars chevalieren, hvars ängslan, hvilken han: så väl trodde sig dölja, dock tydligt framlyste i alla hans rörelser, ord och osammanhängande tankar. Esperance förstod allt detta. Min Gud, sade han, jag är en dåre... en narr! jag har på den ena sidan den store Crillons ord och på den andra ,.. Säg uti ropade chevalieren. En liten koketts. Det var för svagt,, mumlade Crillon. Och jag tvekar :.. Ack nej, ni tvekar ej en gång, ty ni närmar er allt mer och mer de afskyvärda vilddjurens håla... hvilka fördömda sirener! ... välan, min stackars Espårance, jag hindrar er icke längre... sporra er häst..: flyg till hennes möte... men akta er.,, hör ni det,..