Aftonbladet – 27 mars 1856, sida 3

EYES OR Id Vi ha i dag mottagit tidningar från London af den 20, Paris, Brissel och Berlin af den 21 samt Hamburg af den 22 dennes. FRANKRIKE. Monitören för den 19 innehåller en officiel berättelse om mottagningshögtidligheterna i Tuilerierna den 18 och ordalydelsen af de vid detta tillfälle hållna talen. Af dessa ha vi redan i går in extenso meddelat det tal som hölls af presidenten för Jagstiftande kåren. De tal, som höllos af grefve Walewski i samtlige kongressledamöternas, af den påfliga nuntien i den diplomatiska kårens namn samt af presidenterna för scnaten och statsrådet. rörde sig uteslutande inom sferen af de vid sådana tillfällen öfliga talesätt. I sitt sv rtill senaten yttrade kejsaren: Hr president! Scnaten hr: skänkt mig en son, d helsat födelsen af ett I 5 barn som en klig händelse. Jag begagnar mig med afsigt af a uttryck. Kejsar Napoleon, min farbror, som det nya af revolutionen skapade systemet tillimt allt som den gamla regimen hade stort och uppjdt. har återupptagit den gamla benämningen Frankbaro. Öch i sjelfva verket, mina herrar, när en arfvinge födes, som är bestämd att fortplanta eti aationelt ststem, så är detta barn icke blott ättliasen af en familj, utan verkligen sonc hela lanlet, och detta namn påminner det om sin pligt. Om t var sannt under den gamla monarkien, som mera utande representerade de privilegierade klas2, huru mycket mera är det ej nu fallet, då suänen är utvald af folket, den förste medborgaren i landet och representanten af allas intressen. Jag kar er för de välönskningar ni uttalat för detta varn af Frankrike och för kejsarinnan. Hr president för lagstiftande kåren! Jag är mycket rörd öfver uttrycket af edra känslor vid den sons ödelse som försynen skänkt mig. Ni har i bonom helsat ett bopp, åt hvilket man så gerna hängifver sig, hoppet om varaktigheten af ett system, som man de raktar som den säkraste garantien för landets allnänna intresse; men de enstämmiga acklamationer, som omgifva hans vagga, hindra mig ej att ihågomma deras öde som på sanma ställe blifvit födda mder samma omständigheter. Om jag hoppas att hans öde skall blifva lyckligare, så sker det imst derföre att jag, förtröstande på försynen, ej san tvifla på dess beskydd, då jag ser h den, geaom samverkande af utomordentliga omständigheter. återupprättat allt hvad det behagat henne att för 40 ir sedan omkullkasta, liksom om hon velat Jå:a en ur folkets leder utgången ny dynasti mogna under lidandet och olyckan. Historien ger dessutom lärdonar, som jag ej skall förgäta. Hon il na sidan att man aldrig får missbruka 1 den andra att en dynasti endast då bar nu iabilitet, när hon förblir sitt ursprung trogen, i det hon uteslutande sysselsätter sig med folkets intresn, för hvilka hon blifvit skapad. Detta barn, som vaggan inviges af den annalkande freden, af den n timma efter hans födelse medelst den elektriska elegrafen hit anlända välsignelsen af den helige fairen samt slutligen af acklamationerna från hela det iska folket, som kejsaren så har älskat, detta barn, iger jag, skall som jag hoppas blifva vä digt de Sden som vänta honom. Jag tackar er mina herrar. Till statsrädets president yttrade kejsaren : fr president! Statsrådet, detta suveränens och haus regengs trogna råd, som är invi.dt ialla bans tankar (!) ansluter sig till alla hans regeringshandlingar, måste, jag är derom öfvertygad, taga den lifligaste indel i glädjen öfver hans närvarande lycka och hans sopp för framtiden. Ingen arbetar mera än ni, mina herrar, på att befästa denna framtid. Starka senom de stora traditionerna från det första kejsarimets statsråd, utarbeten J delagar som, på samma gäng de gifva ny helgd åt de stora traditionerna, lugna landet, befästa makten, tämja partierna och rbereda en vis frihets fredliga rike. Jag räknar rföre på er insigt och på den patriotism, hvarpå redan gifvit mig så många bevis, för att lätta et nyfödda barnet uppfyllandet af dess blifvande 2 Enligt bulletinerna i Monitören för samma iag fortfor prins Jerömes tillfrisknande. Jtom generalerna Canrobert och Bosquet, hvilkas utnämnande till marskalkar en tolefdepesch omtalat, har äfven generalguveren öfver Algier, Randon, blifvit hugnad med samma värdighet. En korrespondent från Paris skrifver: Den voskapspest, sam härjar i Ungern, oroar reveringen ganska mycket. Att lefvande djur edföra smitta är satt utom allt tvifvel, och rågan är nu blott huruvida hud och horn af -reatur, som blifvit under sjukdomen slagtade, vunna utan fora begagias. Regeringen har till Ungern afskickat direktorn för veterinärarättningen i S:t Alfort, hr Renaud, att un!ersöka denna frå Samme korrec non sta svärare följder. Budgeten har blifvit belastad med 2 mil