Aftonbladet – 22 mars 1856, sida 3

WEIDENHAYN bara jord, sina ontiömliga malmralt och sina stora jernverksanläggningar, kunna anses för Sverges hjerta, norr om Mälaren och Hjelmaren, och måste således: vara intresserade af den norra vägen, hvilken sätter: dem i beröring med deras enda egentliga afsättningsoch exportort: Stockholm. Denna väg går direkt. genom städerna Örebro, Westerås, Arboga, Köping; och möjligen äfven Enköping) medelst de föreslagna. utgreningarne, till Upsala och Gefle, till Dalarne och: Fahlun, samt till Vermland, äfvensom den redan fär-diga sidobanan till Nora, förenar den vidare med: hufvudstaden så väl rikets första universitet, om hvars: förläggande till hufvudstaden fråga så ofta blifvit: väckt, och dess tredje handelsstad Gefle, som äfven: de särssilda delarne af alla dessa provinser, hvilka tillföra Stockholm dess hufvudsakligaste lifsförnödenheter och exportvaror samt derifrån hemta sina be-hof från den utländska marknaden. Af den trafik, som genom ångbåtarne uppstått mellan Stockholm: och provinserna norr om Mälaren, kan man göra sig: något ehuru alltid ofullständigt begrepp om den rörelse, som skulle blifva en följd af en jernväg genom dessa provinser. Sedan ångbåtarne upphört, underhålles vintertiden på denna väg personaltrafiken mel-lan Stockholm och Upsala genom icke mindre än tre: dagliga diligencer, af hvilka en går fram till Gefle,. samt emellan Stockholm och Westerås samt de vestra orterna af en diligence, hvarjemte det dagliga hästantalet, som derutöfver åtgår för gästgifveriskjutsen, ofta uppgå till 60 ä 70, ehuru en ganska stor del af dem, som på denna väg inkomma till Stockholm, begagna egna hästar. Varutrafiken åter besörjes genoms de skaror af forbönder, som man vid nästan hvarje steg: möter på denna väg, och hvilkas tid och krafter kunde för landet nyttigare anväudas. Det är utan wifvel bristen på kommunikationsanstalter som försenat framåtskridandet i det ej mindre genom bördig jordmån än genom invånarnes slöjdskicklighet rikt utrustade Vestmanland. Jordbrukaren eller slöjd-idkaren har tillika, för att kunna afsätta sina Varor, sjelf måst blifva forman och med egna dragare till: de aflägsna afsättningsorterna framsläpa sina alster, jordbruket och slöjdskickligheten till föga fromma. En jernväg från Dalarne genom Vestmanland tilli Stockholm skulle såsom ett trollslag väcka dessa rika provinsers slumrande industriella tillgångar och återgifva åt jordbruket de krafter, som i ordets egentligaste mening spillas på vägarne. Den skulle för de tusendetal af dalallmogen, som årligen utvandra för att söka arbete, blifva ett eftersökt transportmedel; samt slutligen för Stockholm: öppna nya källor för lifsförnödenheter, hvaraf, särde-les under den nuvarande oerhörda stegringen i pri-set på dessa, Stockholms invånare äro i stort be-hof. Också hafva Stockholms stads äldste i en till Kongl. Maj:t afgifven petition förordnat den norra vägen såsom företrädesvis för Stockholm af vigt. Befogenheten häraf kan icke heller sättas i tvifvel. Vi tro oss icke gå sanningen i någon mån för näa, om vi beräkna att 80 procent af de varor, som strömma till Stockholm, dels till förbrukning dels till exzport, ankomma från provinserna norr om Mälaren; och: att medelst anläggandet af en jernväg genom dessa provinser tillförseln skulle, inom en icke aflägsen framid, fördubblas. Andra länders erfarenhet visar, iger herr öfverste Ericsson, att befolkning, industri och jordbruk med en förvånande hastighet tilltagit utmed sidorna af anlagde jernbanor, och på hvarje nqvadratmil utmed och närmast intill dessa har på ven för odling tjenlig jord ofta dubbla kapitalet af jernbanans anläggningskostnad pr mil i längd blifvit af den enskilda förtagsamheten lagdt på jord.bruk och industri, ofta inom få år. Den natiomalförmögenhet, som på detta vis uppväxer, visar hure .vigtigt det är att vid jernbanors utstakande icke valltid och uteslutande fästa afseende vid den rakaste sträckning, om denna genomskär trakter otjenliga för odling och industriel utveckling. Vi tro icke att man för anläggning af jernväg kan välja ett tacksammare land än den jemna slättbygd, som j i en södra vägen, anse snarare för mycket än för litet. Vi hafva derjemte till det norra distriktet hänfört v; af Wermlands län, som vi, derest jernväg öppnas på Stockholm, anse kunna räknas till Stockholms hanlelsterritorium. Norr om Mälaren och Hjelmaren. FolkStatsbidrag. mängd. bko rdr. Upsala län, . so. 90,612. 715,362. samt af städerne. . . ss ——— 18,097. WesteråssMän . . so 98,833. 759,671. samt af städerne. . so ss ——— 90,629. Af Stockholms län omkring ; 93,941. 632,484. stora Kopparbergs län . . . 157,189. 585,459. samt af städerne. . . ——-— 78,000. Gefleborgs län . . . . . . 125,033. 530,350. samt af städerne. . so ss 107,093. Af Örebro län VY, . so soc oc samt af städerna utom Askersund . so ss ss ss 37,000. AM Wermlands län !V;. . . . 45,952. 180,000. T24,217. —4,172,144, Söder om Mälaren och Hjelmaren. Nyköpings län . . . . . . 123,334. 554,178. samt af städerne, . so ss 49,714. Södra delen af Stockholms län eller Södertörns fögderi (enligt femårsberättelsen) . . . 24,443. 150.000. Sydöstra delen af Nerike . . 28,164. 109,00 Askersunds stad . sor — 5,2 175,941. 868,092. Vi finna häraf att folkmängden och statsbidragen ån de provinser, som af norra vägen hafva gagn, ppgå, särdeles hvad statsbidragen angår, till nära mdubbla beloppet emot de landsorter i hvilkas inesse södra vägen blifvit föreslagen; och detta ehuru vi vid det norra distriktet icke beräknat Norrland, som obestridligen genom Gefle har intresse af den -ra vägen, och genom hvars tilläggande folkmängn uppgår till en million. Vi anmärka tillika, att om provinsernas rikedom i någon mån kan beräknas efter statsbidragen, ensamt Upsala oach Westerås län lemna tredubbelt belopp i statsbidrag emot Nyköpings län, oberäknadt de intellektuella bidragen från universiteten. :) Folkmängden i dessa städer, af hvilka några icke sakna betydenhet, utgör: i Örebro . . . . omkring 5,000. 112,657. 438,000. 0. 0. Westerås . so cc 4,000. Arboga . . . soc 2,350. Köping . . . cc 1.600. Enköping nr 1,500. Upsala (inber. studerande) 9,000. Gefle so svs 10.000. Sala so so cc cc 3,000. Fablun ov cs ococc 4,000. Vi beräkna ej de mindri städerna Nora, Säther