DEN SKÖNA GABRIELLA. AVGUSTELNAGUER. FÖRSTA DELEN. I. Hvad en kanin och tvenne ankor ibland kunna kosta. fEUtdelningen försiggick; somliga erhöllo anorna och kaninen, hvilka de under höga glädjeskri genast började tillaga; andra, ännu lyckligare, kunde genast sätta sig till bords, d. v. s. omkring en snygg plats på gräset, i hvars midt den rykande pastejen ståtligt tronade, och tolf af den ädelmodige Pontis inbjudna gäster fingo af honom tillåtelse att på sitt bröd utbreda hela skifvor af denna ambrosia. Espårance betraktade ifrån sin plats med leende blickar denna improviserade måltid och dessa oförskräckta ätare; han beundrade isynnerhet festens konung, den eldige Pontis, hvars strålande ansigte lifvade hela gruppen, då ett aflägset rop på en gång återljöd i lägret. Detta skri ådrog sig äfven Espårances uppmärksamhet och förvånade honom. Men. de af hunger och glädje uppfyllda gardisterna fiste sig icke dervid. Hvad är det för buller jag hör? frågade Vernetel med munnen full. Jag inbillar mig att herrskapet der borta på slottet ändtligen kommit under fund med att deras middag flugit sin kos. Men så berätta oss då, min bäste Pontis, huru allt tillgått? inföll en ung, till kock förvandlad gardist. Ja... men om jag skall tala, så kan jag inte tugga; nå, jag måste väl ändå tillfredsställa er nyfikenhet liksom jag stillat er huner!... men hören noga på, ty min berättelse blir helt kort;.. vi kommo ganska riktigt till ) Se A. B. n:o 54 och 56.