Aftonbladet – 4 mars 1856, sida 3

Tidningsöfversigt. — Den i Christianstad utkommande Skånska Posten för den 27 Febr. innehåller en skildring af en finsk fafniljs olycksöden, hvarpå vi anse det för en pligt att fästa våra läsares uppmärksamhet. Familjen, bestående af en hr och fru B. med deras barn, boende i trakten af Ekenäs, hade 1809 måst fly öfver till Sverge, emedan mannen, tillika med några andra behjertade finnar, vågat, i trots af den ryska styrelsens stränga förbud, föra vatten och lifsmedel till den lilla svenska skärgårdsflottilj, som sökt skydd under finska kusten mot ett vida öfverlägset antal ryska örlogsskepp. — Sedan mannen redan för längesedan dött och den ena efter den andra af barnen äfven aflidit, befinner sig nu enkan efter den behjertade mannen, i sitt 82:a år, utan allt stöd-och alla tillgångar. Den som vill bidraga att minska bekymren för den ädle finnens maka under hennes få återstående dagar, finner ti!lfälle dertill dels genom öfversändande till redaktionen för Skånska Posten i Christianstad, der den gamla nu är boende, dels genom inlemnande på Aftonbladskontoret, der en lista för detta ändamål är tillgänglig. — Westmanlands Läns Tidning besvarar på följande ytterst skarpa sätt Svenska Tidningens fråga, i hvilken mån de ryska inflytelserna kunna sägas ha varit förderfliga för vår samhällsutveckling: SVi hafva de ryska förbindelserna att tacka derför, att vårt konstitutionella lif blifvit en lögn, att vi icke hafva en konstitutionel regering med ansvarige ministrar, utan i stället allenastyrelse under inspirationerna af en kamarilla; vi hafva dem att tacka för den ständigt framstickande lustan att centralisera och militäriskt organisera allt; för den stigande maktlystnaden, med förbiseende af grundlagarne; för atteutaterne mot tryckfriheten; för embetsmannakårens korruption genom ett godtyckligt befordringssystem; för de nya, en man vanhedrande pligtbegrepp, som i förhållandet emellan förmän och underlydände, syfta att sätta den blinda lydnaden i stället för sjelfständigheten, stödd på hörsamhet inför lagarne, och till och med sträfva att utsträcka sin tillimpning utom tjenstens område och in på det borgerliga lifvets; för junkerpartiets växande oförskämdhet; för den tilltagande böjelsen för obskurantism och stel dogmatism med tillhörande samvetstvång bland 1ärareståndet; för det hårdnackade motståndet mot alla reformer -med ett ord. för detta så kallade inre Ryssland, som trycker på oss som en nattmara. För allt detta hafva vi att tacka den onaturliga vänskapen; ty det har antingen från Ryssland kommit öfver till oss (?) eller, om det funnits här förut, blifvit genom dess omsorg närdt och omhuldadt. Skulle detta icke vara nog, så kunna vi tillägga, att vi hafva detta sålunda insmugglade inre Ryssland att tacka derför, att en tidning med den s. k. Svenska Tidningens karakter och tendenser i Sverge kan finna en enda prenumerant. — Östgötha Correspondenten innehåller åtskilliga ganska sunda anmärkningar med anledning af den i Posttidningen ur Journål de la Haye, aftryckta artikeln om Sverge före och efter Novembertraktaten. Vi öfverensstämma i allt väsentligt med de der uttalade åsigterna och skola i morgon närmare utveckla detta. Vi skilja oss dock fullkom