Aftonbladet – 4 mars 1856, sida 3

BLANDADE AMNEN. — Holländsk genåver. Stapelplatsen för denna brädvinssort var fordom Holland; dervårande fabrikanter höllo tillverkningssättet hemligt. Nu mera brännes genever öfverallt, mer eller mindre 751 emellertid; den äkta hoMändska är likväl ännu oupphunnen, och skälet dertill visar sig snart när man känner beredningssättet och hindren emot dettas användande i andra länder. Till en mäsk om 100 centners vigt tages 227 I kornmalt, 462 E rågmjöl och 9311 8 vatten; det sistnämnda uppvärmes till 72 C., vid hvilken värmegrad inmäskningen sker. Sedan sockerbildningen inträffat, påfylles mera vatten, tills blandningen visar 1,047 egentlig vigt. Mäsken svalas då till 27? C. och aftappas i jäsningskaret. Här tillblandas en tusendel af blandningens volym god jäst, hvarigenom jäsningen hastigt kommer i gäng; mäskens värmegrad stiger uuder den vid jäsningen föregående syrsättningen till 522 OC. Efter 48 timmars förlopp anses jäsningen slutad, ehuru den i sjelfva är ganska ofullständi ; ty i hvar tunna återstå 12 till 135 oförvandladt stärkelsesocker. Emellertid fylles den i detta skick på bränvinspannan, jemte drafven, och afverkas. Genom destillation af det öfvergångna fås gentverö, till hvilken man ytterligare sätter litet enbär och humla. Hufvudskilnaden emellan den sålunda tillverkade holländska genevern och annat bränvin tycks bero på genevermäskens ofullständiga jäsning och den ringa jästtillsatsen. Vid annan bränvinsbränning söker man tvärtom att drifva jäsningen så långt som möjligt, och får äfsen af samma spanmålsbelopp nära dubbelt så mycket bränvin som holländaren får gcnever. Men bränvinsskatten är i de flesta länder så ställd, att den högsta möjliga mängd destillat måste tagas ut ur råämnet, om rörelsen skall bära sig. I England har man t. ex. försökt att bränna gentver på holländska sättet; men bolaget slutade snart med en bankrutt, och försöket har sedan icke förnyats. s ensioner: En gammal rik ungen dött i Frankrike, har gifvit i tevar och en af sina tvänne hundar en sion tillräcklig att försäkra dem omgett lugnt och komfortabelt lif, sedan de väl blif i it bevarade från ras slägte. Man har sig ej bekant ker härvid den franske berättaren, huruvida denna ränta kan hel och hållen eler till en del transporteras på deras arfvingar. Lagen om hundar viss sig emellertid sålunda till en viss grad ofullst ättelse: J alets aruikel om Gjutna SBandste står i sjelfva kostnadsförslaget 52 kubikfot gråsten a 18 rdr i stället för kubikfamnar. I gårdagsbladet, notisen om förtullningsrätt för vi