Aftonbladet – 27 februari 1856, sida 3

fästad såsom ett oomkullrunkeligt och allmängiltigt system ?.... Nej! Allt hvad samvete och rättskänsla heter ropar nej, och ett tusendubbladt nej. Studenterna i Paris ropa detta nej ursinnigare än hela verlden. Ty det är en sällsam sak med dessa studenter i Paris. Det är ett folk, som ingen makt på jorden kufvar, som intet officielt godtycke får bugt med, som ingen lögn lurar, som ingen diplomati besticker. En herrskare kan lyckas att göra med den närvarande stunden hvad han vill, men han bar intet välde öfver framtiden, och studenterna äro framtiden. Den dubbla moralen kan föreläsas — liksom så mycket annat dumt och uselt! — men den kan icke af ett ungt slägte, som det franska, bli trodd; den kan lefva för dagen, men den kan icke upplefva morgondagen. Det är dessa pariserstudenter, dessa glada, öfvergifna och friska sällar, som uppbära det kommandes hopp. I dag dans med grisetter, klang med vinglasen och lustig sång, men i morgon lifvets allvar, kamp för sanninger oeh idn, främsta platsen på barrikaden om det gäller, bröstet fram mot kulorna och pannan stolt emot stormen! Detta är studenter, icke examenströskare och lycksökare i urvuxna byxor! Det är unga män, som studera det lefvande lifvet framför allt, som studera i främsta rummet till — medborgare! Själar med entusiasm och poesi. icke blott med goda betyg (detta för öfrigt sagdt utan att vilja förnärma det respektabla i 30 approbatur!) med meningar, icke blott utanlexor, med några ganska deciderade meningar på köpet! Det är i sanning beklagligt för mr Nisard att vara satt till professor just för en dylik juventas studiosa.. Jag vill icke dermed precist påstå att han någon annorstädes skulle finna så synnerligt större framgång för sin dubbla moral, men han kunde dock ha träffat det universitet, der han åtminstone sluppe att bli exponerad för omaket på så betänkligt vis som i Paris. Jag känner ypperliga lärda inrättningar, der man skulle inskränkt sin protest till att — sofva föreläsningen öfver. — Medel mot skrofer. Från Danmark berättas, att ett särdeles enkelt medel att bota skrofler blifvit upptäckt på följande sätt. En fattig qvinna hade ett barn, som: länge varit mycket plågadt af skrofler. Hon hade sökt läkares biträde, men fått den sorgliga underrättelsen, att sjukdomen gått så långt, att den var obotlig, och att således barnet måste dö deraf. För att nu åtminstone skaffa det sjuka barnet ett mjukt läger och såmedelst r.ågon lindring i plågorna, samlade qvinnan bräkne eller ormbunkar i skogen, och gjorde häraf en bädd till barnet, ständigt väntande att barnets plågor snart skulle taga slut. Denna väntan uppfylldes ock, fast på ett helt annat sätt än modren förmodat; ty barnets tillstånd förbättrades dagligen, och efter en tid var det fullkomligen återstäldt. Modren träffar kort derefter läkaren, som frågar, huru länge hennes sjuka barn lefvat, hvarpå hon svarade, att detnu var friskt och stod vid hennes sida; läkaren frågar då, hvad medel som användts. — Inga, svarar modren, jag bäddade blott åt barnet ett mjukt läger af ormbunkar i den tanka att det skulle dö der, men det tillfrisknade i stället för hvarje dag. — Läkaren, som häraf slutade till någon förut obekant medicinsk verkan hos nämnde växt, försökte genast med andra skrofelpatienter att låta dem ligga på bäddar af ormbunkar, och det med den framgång, att de alla derigenom mycket fort återställdes. Ormbunkar, hvaraf rik tillgång finnes i våra skogar, böra samlas om. sommaren, då de, äro gröna, och torkas i skuggar, hvarefter de använda till madrasser, äro mycket mjukare och angenämare än hö. Uppgiften är erhållen från en fullt tillförlitlig: person, och då medilet omöjligen kan skada och ingenting kostar, torde det vara skäl att dermed anställa försök äfven hos 088. Wulffe Tidning för Landthush.) — Chlorkalkblekning utan skada för det blektas styrka. Af Paul Firmin Didot. — Chlorkalk bleker endast när den kan sönderdelas af någon syra; vanligen användes luftens kolsyrehalt., eller tillsättes svafvelsyra. Det förra går långsamt, emedan 10,000 volymer luft blott innehålla 4 volymer kolsyra; svafvelsyran fräter det blekta. Didot har påfunnit att till pappersmassas blekning använda den kolsyra som utvecklas ur eldstäder och som i skorstenen vanligen utgör 7 procent af rökens:volym; hans förfarande har sedan försökts till tygblekning med fullkomlig framgång, samt utan skada för tyget. Medelst en blåsmachin hemtas röken från skorstenen och drifves igenom varmt vatten, som upptager sot och tjära, men släpper kolsyregasen, hvilken drifves igenom ännu ett kokhett sköljvatten och: in i blekningskärlet, med tillhjelp af kautschurvör: Oberäknadt tryggheten och besparingen afsvafvel-syra, förkortas blekningstiden härigenom till !,, !4, å !V,, af den vanliga. Nyupptäckta planeter. Diisseldorfer-Zeitang: meddelar, på grund af skrifvelse från M. Leverrier,, att hr Charcornac i Paris, hvilken förut i år upp täckt planeten Leda, den 8 Febr. upptäckte ännu erat planet. Den första pariser-observationen öfver dennas 47:de planet är: Febr. 8 medeltid Paris 13 tanrotar 7 min.; rect. ascension i tiden 11 timmar 741: min , 50 sek.; nordlig deklination 4 grader 58, 2 mjin.. Är ;talev af de mellan Mars och Jupiter krets: imde p iane.erna har härigenom stigit till 38. NN Telegrafrapport.. (Nedanstående depesch, som endast inflöt i en del exemplar af gårdagens nummer, infö ,es sfyen idag. Hamburg den 26 Febr., k,, 19 33. e. m. Dagens Menitör berättar: vid det i går hållna första konferenssam pganträdet beslöts att. fullständigt vapenstill estånd skall afslo tas, gällande till d. 31 fars, men att detsamma dock icke skall ut sfya något inflytande på blokader sam redan ,ro eller framdeles blifva förklarade. Morning Post berättar, alt konferensens le-. damöter förpligtat sig till iakttagande af dera strängaste tystlätenhet, Franska utrikesmini.stera Waewski för ordet vid sammautrådena: Ofriga ledamöter intaga plats efter sina namns. alfabetiska ordning. Femte punkten kommer först under öfrerläggning. 1 årdag blad Rättelser: gårdagens blad, 2:dra sidan, 6:t . står sardinska farvattnen, läs oMindiskar Mt NN dan, 2:dra spalten, 24:de raden står: ? epoter Mar depulerade. t T LOSE rasens TT AA ANYTANTYT ÖV YTNYTS a AR