Aftonbladet – 26 februari 1856, sida 1

VN OO O XV KV VX X nr mm HM vägen för honom; man dansar inte i bonjour på mina baler. Jag tänker inte dansa, jag tämker bara se på.n Ställ sig då utanför ett fönster, min herre, der är friplats. Mitt namn är W, kornett vid skånska husarernan, upplyste den främmande. En briljant positions, svarade Torngren med en djup bugning; ,jag är högeligen smickrad af att herr kornetten vill hedra min bal med sin närvaro, men bonjouren, bonjouren, herr kornett! Jag har i sällskap med några vänner spisat middag på Blåporten, berrättade kornetten, hvars ansigte och målföre också röjde mer än ett glas champagne; jag hade alls icke tänkt å att besöka balen i afton och följaktligen icke tagit frack; men jag fick höra att en viss familj ämnade sig hit i qväll, och detär af högsta vigt att jag åtminstone får se en skymt af densamma. Var då god och skicka hem efter en frack,, tillrådde Torngren; sjelfva den heliga ande, om han kom i bonjour, blefve ej insläppt, ja icke ens hans majestät konungen. Ordvexlingen fortsattes en stund, hvarefter WW förargad aflägsnade sig och gick in på värdshuset. Jag inträdde i salongen, der det dansades som lifligast. Det var en utsökt samling af unga militärer och de vackraste damer. Kanske är det blott i England och Sverge som man på en gång kan få se så många vackra qvinnor. Jag kände ingen och förblef länge en overksam åskådare. Efter en stunds förlopp kom Torngren till mig och sade: vAtt stå orörlig på sin plats medan hela verlden avancerar, det är detsamma som att