Aftonbladet – 26 februari 1856, sida 1

så mycket som en karamell med af bröllopskonfekten. Han har skaffat skuldsatte ungherrar arftagerskor till många tunnor guld, men sjelf gått på gäldstugan. Liknöjd för egna ekonomiska eller husliga affärer, hade han fullkomligt reda på alla andras. Torngren skulle aldrig kunnat föra en debitor och en kreditor tillhopa på samma bal, aldrig en ung man tillsammans med en flicka som af denne blifvit bedragen, aldrig en flicka ihop med den som hon gifvit korgen. Han ville blott se glada, förhoppningsfulla ansigten på sina baler, liksom han ogerna fördrog annat än sidenskor och lackerade stöflor. 36 skillings kattun och 6 riksdalers kläde fingo aldrig klifva öfver hans baltröskel. Han led vid åsynen af en illa tillskuren frack äfvensom af en fruntimmersklädning som nyttjades på bal för andra gången, och han blef förtviflad vid blotta tanken på halfsulor och tvättade handskar. . Han var ctt orakel i toilettsfrågor och fullkomlig statistiker i berörde fall. Så hade han t. ex. uträknat att 10,000 skeppund koppar årligen konsumerades uti Europa bara för knappnålar. När Torngren för någon stundande bal upp;jort sin lista, råkade hela verlden i dödli ångest. Hvem skulle få vara med? Hvem hade blifvit utesluten? Att få vara med, det var att hänföras under rubriken: comme il auty; att blifva utesluten: var nästan jemförligt med iärans förlust vid en domstol. Hela den dansanta verldens öde hvilade i Torngrens plånbok kanske mellan ett par tolfskillingar. En afton i Augusti månad år 1530 stan jag utanför ingången till Djurgårdsbrunn len. En utvald dansmusik ljöd uppmuntrande inifrån. Torngren, doftande af parfymer, svartklädd,