TILL SALU, js Zz trycket har nyss utkommit i Bokhandeln, priset Uf anko: ye Var 1812 års politik en ha . di mödvändighet? Försök att närmare ån hittills belysa denna fråga, med tillgångliga historiska handlingar. Innehåll. Förra Afdelntngen: Om tänkesätten hos 4812 års samtid. Konung Gustaf IV Adolf. Hatet till NapoJeon och Franska revolutionen orsaken till Finlands förlu och Konungens fall. Allmänna meningen med Carl Johan val till Svensk Kronpri Carl Johans egen mening. Hufvudinnehållet af 4849 års poliuk. Olika synpunkter ho: försvararne af denna politik. Den sednast framhållna, a dessnödvändighel Föregående polemik härom: Der märklig skriften, tre insinda artiklar i Posttidningen hittills ovederlagd. Utdrag ur den första artikeln. Svar pi en del arcumenter deri, angående Frankrike, Tyskland. Polen, Finland. Den strategiska positionen till fördel för försvararno af 1812 års poiitik — Historiska han lingar. De Bergman-Schinkelska minnena. MHFånga bevis genom uldrag ur bref m. m., på tänkesätten bland allmänheten om RyssJand och Napoleon åren 4840, 4844, 1249. Carl Johans egen tanka om möjligheten af Finlands återtagande. Utländska regenters och statsmäns tanka. Nationens långvariga okunnighet om farl Johans plan att sluta sig till Ryssland och ovisshet ännu i sista stunden, Samtalen med Adlercreutz, Sköldebra Engeström. Olycksspådomar af Armfelt. Möte ij Åbo. Om; gens bestörtning derstädes. Hofvets ovisshet vid bemkomsten. Negativa bevis cmot nödvänd n af 4842 års poliik. Tiden efter 14842. Carl Johans yttranden 4845 om att ännu kunna taga Finland Mått och stog för att kunna vara beredd dertitl. Bekymmer för framgången af planen på Norge. Svåra spådomar efter Fransmännens segtar vid Lätzen och Bautsen. Om det historiska bevisningsvärdet af hypotheser och auktoriteter. Sednare Arfdelninzen: Närmare belysning af det faktiska Utdrag ur den andra artikeln i Pösttidningens Om möjligheten för Carl Johan att åstadkomma ett förbund med Frankrike, i fall han velat det. Om natureh af de anbud som erhöllos. Hindren mot förbundet. Konti-nenialsystemet. närmare skärskådadt. Omdömen ur Thiers historia om Konsulatet och Kejsarväldet. Bevis ur Thiers. att Napaleon åren 4840—44 vilie allmän fred. Hans åtgärder för att logna Tyskland. Öfverdrifterna i begreppen om möjligheten att hålla kontinentalsystemet. Danmarks exempel. från Napoleon till förbund med Sverge redan 4844 jligheten ålt begagna Signeuls beskickning såsom inledning till vidare underhandlingar. Den förnyade beskickningen. ett bevis på Napoleons alivar. Carl Johans egen, General Sevarts och Lord Castlereaghs mening att Carl Johan kunde taza Finland ännu år 4815. Vådan och svårigheterna kl Norges erhållande från Danmark betraktade såsom ett nödigt moment vid uppskattningen af 4849 års politik. Talrika historiska bevis att dotta syftemål flera gånger höll på at förfelas. Carl Johans tillkännagifvande att i nödfall vilja hombardera och förstöra Köpenhamn för att vinna sitt mål. anen på Norge motarbetad af Österrike; likaså af Ryska Naneleons sednare anbud. Hertigens af Cammed planen på Norge. Meternichs åsigter ercachs order nära att göra allt om intet. sem derom. Lord ( det mellan Carl Johan och Napoleon. Karaktersskalken Bernadotte. Napoleons uppörande mot honom och bemödanden att bibehålla hans vänskap. Ki onerna i anledning af kontinentalsystemet, Franska kabinettets förklaring om dess nödvändighet och!