Aftonbladet – 20 februari 1856, sida 1

AMERIKANARNE I HVÅRDAGSLAG, ELLER SKILDRIAGAR FRÅN SKOGARNE OCH PRAIRIERNA AP Författsren till )Sam Slick?). En natt och en dag i lifsfara. En half mils färdande genom — ty jag vågar ej säga öfver — detta träsk förde oss till en ung tallskog, hvarigenom vi med någon svårighet banade oss väg, då och då rubbande en ödla ur dess dvala eller störande en ormi dess middagslur; men vi voro härdade mot alla dylika små obetydligheter. Efter att hafva gått tvärt öfver skogen utkommo vi på en prairie — ch der — huru beskrifva vår glädje? — stod en koja. Den var omgifven af män, klädda i jägarnes vanliga, tarfliga utstyrsel. De sprungo om hvarandra ifrån den ena sidan till den dra, liksom lifvade af någonting utomordentligt, och stannade esomoftast för att uppstämma ett vildt hurra, eller skratta tillsammans. Någonting utomordentligt hade inträffat, det var tydligt. Men hvad rörde det oss — uttröttade, utan skydd, utan kamrater, utan mål för färden, med minnet af tvenne blodiga afrättningar ännu spökande för våra hjernor — hvad rörde det oss det ringaste. Vi framkommo till kojan. Den behöfver iagen beskrifning, ty kojorna i vildmarken, byggda af ohyflade stockar, äro hvarandra alla lika. Jag anförde min vän,och den första helsning jag emottog gafs mig af en liten hopskrumpen gubbe — tydligen en skogsbo liksom vi sjelfva — hvars skrynkliga skinn tycktes ursprungligen ha betäckt en kropp, dube) Se A. B. n:r 296, 297, 299 (Bih.) och 302—305. för år 1855; 1856: n:r 31— 33, 35—39, 41 och 42,