Aftonbladet – 19 februari 1856, sida 1

att ge er igen sedeln, när ni väl vändt dem ryggen till. Och han helsa och så, tillade den älskvärde ynglingen, att han rådde er att köpa er litet höfliga fasoner för den, om ni kunde komma öfver några till salu. Det första piamet i morra Illinois. För några aftnar sedan, efter det jag läst högt för några damer en berättelse om det första införandet af ett pianoforte i Arkansesstaten — en god historia, såsom alla hvilka läst den måste erkänna — berättade en af mina qvinliga vänner huru det tillgick vid det liflösa fyrfotadjurets första uppträdande i norra delen af Illinois — vid hvilket tillfälle hon sjelf varit närvarande. För att roa mina läsaro skall jag försöka här återge denna berättelse. Under sommaren, som följde på afslutandet af svarta-folks-kriget, flyttade doktor Å., en bland de första emigranterna från östern som vågade sig in i det nyss af skogens rödmäns utrymda landet — från Baltimore till ett ställe nära Illinoisfloden, hvilket sedermera blifvit en liten stad, kallad P—. Doktorns familj bestod af tre unga damer samt hans hustru, hvilka alla fyra spelade piano och af hvilka en rådde om det ifrågavande instrumentet. Såsom vanligtvis är händelsen vid alla nybyggen då en nykomling) anländt, hade grannarne (de blifvande) samlat sig i ändamål att vara med vid uppackandet af doktorns sakerna och göra bekantskap med dess egare. : Doktor A:s hushåll var instufvadt i sju stora lastvagnar — sedan det likväl först blifvit inpackadt i stora lärar af ohyflade tallplankor, på hvilka innehållet, adressen o. d. stod påskrifvet i stora svarta bokstäfver. Den ena vagnen efter den andra urpacka