Aftonbladet – 18 februari 1856, sida 2

att aflocka den sköna Angelicas tunna läppar ett enda svar, ropade han an en ung man som vi körde om på vägen. Hollah, Steve! Hvart ämnar du stöfva åstad? Skall du till Wellington, så klif upp här ska du få åka! Kom karl, ska vi muntra oss ihop, ty jag är så ensam här, som fogeln upp i skorsten! Ni har väl ingenting deremot tänker jag ? tillade han och vände sig till hälften mot mrs Margold. Hon svarade: Gör som ni vill, och i samma ögonblick satt den resande på kuskbocken, till mr Butts stora förnöjelse, som nu hade någon att prata med. Hur står du dig nu för tiden? var mr Butts helsningsord till sin vän. Så pass att jag krälar mest året om. Har sommaren varit god för er?x Åh ja, vi ha inte och klaga på.ji 7573 Har du tagit lejd nu för tiden, eller lägger du krok för egen räkning ? Jäg har gjert körslor med mina kritter åt gamle Pendleton, som bygger qvårnarne här borta iWellington. Nu har jag tagit mig på att köra ett stycke för den der gamla kamraten (pekande med tummen bakom sig) men jag tänker vi dra inte ens i längden.n Hur så? Betalar han inte ?x Betalar! Åh, ingen fara för det. Pengar är just hvad han fått mest utaf. Men han vill ha en dräng, och det är som du vet, Steve, ett bär som inte växer här på buskarne.s 4 Så han lejde dig till dräng åt sig, hä? och vid denna tanke gaf Steve till ett högt och hjertligt skratt. Huru? — en kunde vara färdig och tro att du funnit ett korpnäste med ett; dufägg il sade mr Butts, som tycktes litet; stött af sin väns munterhet, (Forts. följer.)