Aftonbladet – 16 februari 1856, sida 3

brändsprutor vid en. vanlig eldsvåda,:och det vore ändå: något: Att eldsläckningsänstältörna i Sverges hufvudstad handhafvas på samma kråkvinkelsmetod som förr, syntes nog åf den sednaste eldsvådan på Ladugårdslandet. Hela Stockholm -allarmerasy, gatorna hvimla af folk, men det dröjer timmar innan sprutorna hinna till vederbörligt ställe, och när de ändtligen hunnit fram, stå de ytterligare en timma: overksamma i brist på arbetsfölk, sjelfva i fara att gå upp ide lågor de skulle släcka, : Ehuru eldsvådan timar. nära sjön, uppstår: likväl. brist på vatten, emedan inga brandvakar finnas att tillgå m. m. Med ett ord, allt är samma villervalla som förr, samma-menlösa barn-som leka-med ,elden. Det torde likväl: vara bekant, att i andra större, städer utmärkt väl inöfvade brandkårer finnas; hvilka anförda af skickliga ingeniörofficerare -ständigt--stå rustade för att vid första kallelse, hvårtill hvarken regementstrummor eller tornklockor behöfvas, skynda till ort:-som vederbör. Men om dylika anordningar förefalla oss för kännbara, hvarföre icke. helt enkelt, liksom i Göteborg, inrätta en frivillig brandkår? Derom var fråga redan i baron Sprengtportens tid,:men drvid stannade det, och hvarföre? Jo, efter hvad man tror sig veta, :derföre att. det låg för mycket. demokratiskt i en sådan ide,; derföre att det möjligen kunde uppstå en ordnad makt som kunde: Perötva öfverståthållaren äran af: — de gamla oordningarne. i Det berättas att öfverståthållaren af konungen, hvilken jemte kronprinsen var bland, de: första vid-branden, erhållit några. allvarsamma snubbor iör sin humanitet möt elden. Dessa böra falla i god jord och icke på hälle-! berget, helst Stockholm .har den lyckan att i sin nuvarande öfverståthållare hafvaen mycket skriftlärd man. a Det är kanske möjligt att man :tjenar himlen genom att stänga spisqvarteren-kl. 11 på natten, så att en kristen, vare sig stadsbo eller resande, som efter den tiden Kunde behöfva sig ett mål mat, måste gå hungrig till sängs; det är äfven möjligt att det är Gudi behagligt när man förbjuder den fattiga arbets.och tjenandeklassen. att en och annanj gång roa sig med dans, under; det att den förnäma och rika verlden dansar både dagar och. nätter. ; ; Men det kan icke vara himlens mening, att vi, till följd af dåliga eldsläckningsanstalter, lefvande skola komma in i den brinnande ugnenso :Sjelfva.våra argaste läsareprester, äro till -och med-så delikata att de unna oss att gå, om ej just osvaflade, åtminstone ostekta ner i-grafvens . Memdet: blir väl bättre när vi få vattenledningen, vill man kanske trösta oss med. Den-: na vigtiga fråga har visserligen, trots alla stötar, gått temmeligen helskinnad genom Sockenstämmonämnden, inom hvilken på de sednare åren blåst en. något friskare Vind. Men det motstånd den rönt lofvar icke mycket godt! för dess framtid. j ; Det är: ett-sgammalt, bevis: på Stockholms kråkvinkelsnätur, att så ofta någon ny redan å andra ställen: pröfvad och god befunnen inrättning kommer på-tapeteny löper den fara att ögonblickligen knuffas derifrån; blott derföre, att icke alla. genast kunna få godt af densamma: Hur ånnorlunda på? andra ställen! Lifligt minnes jag de många debatterna i den franska Nationalförsamlingen under den fördömda republikens dagar åren 1850-och 51. Så ofta den obetydligaste politiska förmfråga väcktes, rusade visserligen .patierna upp emot hvarandra, så jag mången gång trodde-att diskussionen skulle förflyttas från tungspetsen till hårluggen, men när något anslag, om än aldrig så stort, äskades för något nyttigt företag. i. hvilken riktning som helst, industriel eller konstnärlig, så försvann på ögonhlicket: tiandan och hela denna nyss så oroliga församling röstade som en enda man: för saken, utan afseende på hvilket departement eller hvilken stad som i första handen hade: nyttan deraf. : Men hos oss kan inom samma stad en enda liten församling sätta sig på tvären i en fråga som länder till alla de öfrigas nytta Derföre att man st: ex. på Kungsholmen kan sitta i sitt fönster och häfva upp: vatten med:händerna, så anser man sig. icke: behöfva göra något för att befordra en bättre vattentillgång åt församlingar som lida brist deraf: Hafve vi icke helt nyligen hört några af denna församlings för öfrigt ganska förståndige och. upplyste ledamöter, bland. hvilka den I eljest så: framåtsträfvande och :gedigneskriftställaren Theorell; dundra mot vattenledningsfrågan med de väldigaste protester och reservationer. De hafva surrat inom sin lilla församling, som brömsar i en halfbutelj, !och de surra ännu, fast mån satt kork i buteljen. Kungsholmen borde likväl icke beklaga sig. öfver något. . Denna församling af blott 2000 invånare har ostördt och på bekostnad af alla de öfrigas beqvämlighet beredtsig många. fördelar. Hon -har den bästa oljebelysningen, den bästa stenläggningen, hon har Carolinska institutet, serafimerlasarettet; kurhuset och garnisonssjukhuset på mera än. en. fjerndelsvägs afstånd från garnison, försattej tala om kongl.; myntet och Bolinders mekaniska verkstad, hvilka: sysselsätta många armar inom åarbetsklassen: Nu får? hor till på köpet Barnbörds-) buset, sig och ingen annan till fromma, men deromsärskildt några-orde ————— Barnbördshusdirektionen har länge gått hafvande med. den planen att flytta inrättningentill en annanlokal. :Månne vältillmedelpunken af hufvudstaden, hvilket hade varit! lik: billigt och rättvist mot alla ? Nej, långt der ifrån. Till Kungsholmen, den minst folkrika och föjaktligen minst behöfvande statsdelen, stod den visa direktionens håg. Hvarföred För läkarnes beqvämlighet A tulietele Det synes som vore menskligheter enkom till för läkarnes skull; och icke tvärtom. Men det ls icke blott synes, utan -är verkligen-så Itröts af stiftarnes mening och Konol. Maits: nå