Aftonbladet – 15 februari 1856, sida 3

Article Image
krigsministern, medelst en dagorder af föregående dag, tillkännagifver de sorgceremoI nier, som kejsaren föreskrifvit skola iakttagas till den aflidne furst Paskiewitschs ära. Bland annat skall han, enligt sin egen önskan, efter högtidligheternas firande, föras till och begrafvas på sin egendom Iwanoffka i närheten af fästningen Iwangorod. Enligt en ny lag skola de lifegna i Transkaukasien i stället för dubbel personlig skatt OQhufvud-skatt) hädanefter aflägga en halfannan gång högre rökfångsskatt,.. Den Petersburgska korrespondenten uttalar i anledning häraf sin synnerliga ovilja mot de ryska korrespondenserna i de franska bladen, synnerligast -Constitutionnel, som påbörda ryska regeringen nyhetsmakerier i allmänhet, samt att den umginges med planen att upphäfva lifegenskapen. Att något mera vidtagits derför än förut under kejsar Nikolaus skulle alls icke ega grund. Ett initiativ till upphäfvandeaf lifegenskapen skulle sätta kejsar Alexander II:s regering i fullkomlig motsägelse till den förut af ministern Lanskoj utfärdade bekanta försäkran om upprätthållandet af adelns privilegier, emedan det väsentligaste af dessa adelns privilegier just består uti besittningen af lifegna. Ingen annan än en adlig kan i Ryssland besitta jord med lifegna. I en korrespondens till )Constitutionnel från Petersburg af d. 27 Jan. berättas bland annat att storfursten Konstantin helt plötsligt blifvit af en särdeles fredlig sinnesstämning. Han skall under ett samtal med en utländsk general hafva yttrat: Allt väl betänkt, har min broder Alexander handlat vist genom att antaga de österrikiska förslagen. Freden:har sina stora fördelar, och att befria (1) Europa från det onda, hvaraf det nu lidit under två års tid, det är väl ock en ära, värd lika mycket som någon annan.. Då generalen härpå invände, att storfursten då sålunda medgåfve det Rysslands fortfarande isolering hade kunnat leda till en katastrof för riket, erhöll han till svar: Deruti är jag icke af eder mening. Ryssland skulle ända till slutet hjöllemodigt hafva försvarat sig; men rikets inre läge bar förändrat min åsigt, och jag finner nu att min broder vid sitt beslut träffat det rätta. Alltså finner man äfven nu att Ryssland fortfar att spela sin komedi att vara den an fallne, och :att om fred nu afslutes, detta uteslutande länder Ryssland till förtjenst och ära. Alltid Ryssland, det ädelmodiga och högsinta! I ett privatbref från Petersburg af den 31 Jan. skrifves: följande : Man vill här hafva sig bekant att det endast är Preussen man har att tacka för antagandet af fredsvilkoren. Redån skola nemligen de österrikiska förslagen blifvit tillbakavisade och grefve Esterhazy så att säga stått med ena foten :i resvagnen, då en depesch från Berlin plötsligt inlöper, som bestämmer kejsaren att antaga de nyss förkastade vilkoren. De förnuftiga och insigtsfulla billiga alla detta den unge kejsarens steg, oaktadt massan af folket icke synes vara belåten dermed. : Ryska Invaliden offentliggör en relation af amiral Glasenapp öfver de ryska roddkanonbåtarne, som så till vida kan vara intressant, att den gör oss bekant med ett slags nya vapen, som ryssarne infört på dessa båtar. Detta vapen kallas abordage-vapen och äro bestämda att vid äntringar nyttjas atttillbakaslå fienden. De bestå af en ungefär 7 fot lång jernlans och en gjutjernsklubba, på ändan försedd med en ananasfrukt af jern, med dess trubbiga spets. Hvarje båt har 30 —40 Jlansar och 15 klubbor, och isynnerhet skola finnarne, såsom amiralen påstår, förstå att mästerligt begagna dessa vapen. PERSIEN. Efter engelska sändebudets afresa innehöll rsiska hoftidningen en artikel, i hvilken rsäkrades om det fortfarande beståndet af neutraliteten och Persiens vänskapliga förbinlelser till England. AMERIKA: I ett bref till Patrie skrifves följande om det nederlag kejsar Faustin nyligen lidit af Jen domingiska republikanska hären: En beundransvärd vapenbragd egde rum den 22 Dec.; en fäktning mellan den kejserliga sydhären och den dofhingiska härens förtrupp, bestående af den utaf general Jose Maria Cabral kommenderade brigaden. Denne genecal, som erhållit uttrycklig befallning att draga sig tillbaka från Las Matas de Feran till San Juan de la Maguana, efterkom punktligt densamma och intog sin ställning vid Savanna de Jan Tome, skådeplatsen för denna strid. De domingiska truppernas mod och hänförelse appenbarade sig på alldeles utomordentligt slänsande sätt. Trots sin ofantliga öfvervigt antal. började fienden svigta och vek undan ör den patriotiska entusiasmen hos de republikanska trupperna. Knappast varsnade den appre Cabral general Geffeard, invasionskoonnens befälhafvare, förrän han ilade mot nonom och nedlade hönom i en tvekamp. Jen dödade motståndarens uniform och SH var öfversände-generalen genast till presidenen Santana, som vistades i ett läger 100:kit ometer från slagfältet. General Cabral follöljde sin seger och angrep i spetsen för sina 500 man modigt de 10,000 kejserliga, hvilka egåfvo sig på den vildaste flykt. Kejsar Fautin flydde ensam genom en djup dalgång vid mn plantage; lemnande dock sin mantel och in kejsarkrona såsom trofger åt segraren. : dertill kommer ett stort antal gevär, ammu-: uitionsvagnar och artillerimateriel. Den flyk-; ige kejsaren har genast låtit skjuta tre gene-: aler och ett antal lägre officerare. Enligt: wvad berättas, skall nordhären vägra att föröka en invasion på någon ännan punkt. RÄTTEGÅNGS-oca POLISSAKER. — I dag fortsattes uti poliskammaren ransakninen angående stölden af bränvin ur källaren under uset N:o 5 vid Clara Norra Kyrkogata. Drängarne

15 februari 1856, sida 3

Thumbnail