Aftonbladet – 11 februari 1856, sida 4

allenast, att de kunna långt skyndsammare tillagas. Kött förbebedes till förvaring derigenom att ben och fett afsöndras, hvarefter det sönderskäres, så vidt möjligt: långsåt muskeltrådarne; i;stycken om 6; till 7!., tums längd och 3 till 37, tums. bredd och tjocklek. Dessa stycken fästas på en jernställning med krokar, som kaw insättas i ett kokskåp af samma inrättning som det förstnämnda, och häri utsättas köttstyckena för 4 till 5 atmosferers ångtryck, en fjerdedels tinama. Härigenom stelkokas köttets ägghvitsämne på ytan; den stelnade ägghvitan förekommer sedermera luftens tillträde till köttets inre och skyddar det från hennes förändrande verkan. Uttagna ur kokskåpet, beströs köttstyckena, ännu heta, med litet salt och läggas några timmar på hvarandra i kar; slutligen bringas de i torkskåp och torkas, likasom växtämnen, tills köttet blir hårdt och skört. Det har nu mera ingen lukt och kan förvaras i torra och täta tunnor, utan att undergå någon förändring. Fisk rensas och saltas något invändigt och utsättes i några få minuter för ångtryck samt behandlas i öfrigt på samma sätt som kött. Mycket stor fisk måste likväl förut sönderskäras. — Varning till patetiskt folk. Hädanefter bör man se sig väl före innan man, vid kärleksförklaringar eller andra patetiska situationer lägger handen på det ställe af sin lekamen, der sedan urminnes tider hjertat ansetts hafva sin plats, nemligen på venstra sidan af bröstet, ty förunderliga misstag kunna härvid lätteligen ega rum. Vid eniToulouse nyligen verkställd obducering af en kanonier vid 8:de artilleriregementet, som aflidit på garnisonshospitalet, och om hvilken man aldrig vetat annat, än att han hade hbjertat på rätta stället, visade sig nemligen att hjertat med allt dess tillbehör befann sig i högra sidan af bröstet, hvaremot alla de organer, som hos: menniskor af vanlig konstruktion ligga till höger, hade flyttat sig öfver till venstra. sidan. Ehuru den franska tidning, som innehåller denna notis, anmärker att en dylik casus icke är utan exempel, torde man dock kunna påstå, att en sådan enflyttning är vida vanligare i politiken än fysiologien.