ning att påpeka, att det nästan är utan exempel, att en person blifvit till erkebiskop utnämd, som icke stått på erkestiftets förslag 0. 8. V., måste hos Svenska Tidningens läsare framkalla ett intryck, som står i någorlunda öfverensstämmelse med vårt citerade yttrande. — Tidningsstatistik. Vi meddela här nedanför, efter oss från Stockholms postkontor benäget meddelad uppgift, en öfversigt af de flesta Stockholmstidningarnes prenumerantantal på posten den 31 Jan. under de sednaste fem åren. Vi fästa särskilt läsarens uppmärksamhet derpå, att dessa siffror endast uttrycka storleken af de särskilta tidningarnes landsortsupplaga, hvarjemte det ej torde böra förbises, att de här meddelade siffrorna ej uttrycka det högsta belopp hvartill prenumerant-antalet i landsorten under årets lopp uppgår, ty prenumerationen kan ingalunda med den 31 Januari anses slutad. Denna dag har emellertid af gammalt blifvit vald för uppgörandet af en öfversigt, och de meddelade siffrorna angifva i alla fall den proportion som eger rum mellan de olika tidningarnes spridning i landsorten. 1852. 1853. 1854. 1855. 1856. Aftonbladet . . 3,818. 3,869. 4,028. 4,117. 4,123. Folkets Röst . 539. 812. 1,448. 2,051. 2,559. Friskytten . . 365. 299. 324. 711. 965. Fäderneslandet —— —— 16. —— 74. Illustrerad Tidning. .... — —— —— 865. 902. Postoch Inrikes Tidningar 746. 705. 718. 674. —— Stockholms Dagblad. .... 13. 14. 14. 14. 13. Svenska Tidningen ... 1,052. 1;112. 1,055. 1,258. 1,355. Söndagsbladet 31. 38. 30. 25. 18. Wäktaren .. —— —— 297. 1,240. 2,011. Little ssra notiser. Handledning vid beseendet af zoologiska samlingarne uti riksmuseum. Med planritning. Stockholm, tryckt hos J. Beckman 1856. Ehuruväl detta lilla, endast 32 sidor omfattande arbete icke gör anspråk på några framstående litterära egenskaper, önska vi dock att fästa våra läsares uppmärksamhet på detsamma. Det är allmänt bekant, huru gerna hvar och en, som besöker de ställen i främmande länder, hvarest något märkvärdigt ur konstens eller naturens rike finnes att beskåda, skyndar dit, för att såsom sina bästa och längst varande reseminnen taga med sig hågkomsterna från de stunder man tillbragt i betraktandet och besinnandet af det sköna, storartade eller underbara. Hvar och en känner derjemte, huru det blifvit snart sagdt till ett ordspråk, att man i allmänhet och vi svenskar isynnerhet föga fråga efter det värdefulla som eges hemma, och huruledes mingen hastat utom fosterlandets gränser för att lära känna det som han förbisett inom desamma. Det är derföre en glädjande, en särdeles glädjande företeelse, att riksmusei zoologiska samlingar höra till dem, hvilka inom hufvudstaden mest besökas och begagnas. Och visst är att de förtjena detta. Ty om äfven mäktigare länders naturaliesamlingar i åtskilliga grenar äro rikare försedda, om de hafva en större omvexling af naturalster från jordens skilda länder att uppvisa, så torde fa öfverträffa det i Stockholm befintliga i föremålens vackra urval och lämpligt smakfulla anordning. BSärdeles är den inhemska Faunan utmärkt representerad såväl genom de fullständiga formserier, som den innehåller. som genom de uppställda exemplarens skönhet. Dessa samlingar, så prydliga och så instruktiva, äro en stor heder för det lärda samfund under hvars auspicier de tillkommit och för de utmärkte vetenskapsmän som grundlagt, ökat och vidmakthålla dem, Det har, till samtidens heder och fromma, numera blifvit ett axiom, att naturvetenskaperna hafva en hög bildningskraft. Att opponera sig mot denna sanning vore förmiätet. att vidare utveckla eller försvara den allde!es öfverflödigt. — Naturalhistorien, eller kännedomen om de organiska varelserna (om vetenskapen fattas i denna mening), väcker och skärper det lekamliga och andliga synsinnet, den meddelar reella kunskaper, och den riktar sinnet till det högsta af alla mål, att känna skapelsen och skaparen. Men för att naiuralhistoriens studium och inflytande skola blifva gagnande och till och med möjliga äro samlingar af nöden. Och dessa samlingar måste göras ändamålsenliga, d. v. s. lätt fattliga. Ett utmärkt bidrag till detta ändamål, att nemligen göra de dyrbara zoologiska samlingarne i museum för de tusenden, som årligen besöka dem, ännu mera begripliga, ro ande och gagnande, är det ifrågavarande häftet. Med det till ledning kan den besökande skrida fram genom salarne, fästa sin uppmärksamhet vid det mest utmärkta som i denna, vägledning är i korthet påpekadt, under beseendet af föremålet och läsning af denna lilla bok inhemta mycken kunskap, och alltid vara viss om att hafva genom densamma blifvit förd till det intressantaste. Man kunde ifrågasätta. om det ej borde finnas tillgång till en utförligare, resonnerande katalog öfver de ifrågavarande djursamtingarne, som på en gång kunde blifva en angenäm och bildande läsning och en ännu mera nöjsam ledsagare vid desas samlingars besceende. Men ett sådant arbete (redan till en del påbörjadt af framlidne prof. B. Fries) skulle blitva alltför vidlyftgt att vid dessa besök i museum medföras och just genom sin utförlighet kanske mindre derstädes användas. Hvar och en som om djuren önskar fullständigare kännedom kan inhemta den i de vanlivare Zoolaociska lirohöckerna.