Aftonbladet – 7 februari 1856, sida 3

förfarenheten, att ehuru nära slägt humlan är med hampan skadas dock humlans kådaktiga delar långt mindre; äro oek vida tjenligare till dricka än porssen, som förut i Sverge dertill brukades, och gjorde mycken hufvudvärk; att jag ej må tala om baggesöta, vattuklöfver och malört, som de fattiga under tiden bruka för humla. Jästen är mest enahanda: han gör drickat helsosammare och starkare, han nedslår de gröfre delarne till bottnen, sedan han dem länge arbetat; gör således driekat klarare och renare samt förhindrar surnad; ty den, som dricker buska eller ojäst dricka, lärer märka, att det ej långt derefter uppstiger med sura rapningar. Buttelbier eller öl, som är qvafdt i dess jäsning och öst i buteljer med långa halsar, som äro hårdt tilltäpte, gifver mycket väder, spräcker ofta buteljen och utspänner inelfvorna i magen samt skadar både den och njurarne. Man har i London sett en soldat, som efter hållen vakt hastigt drack en butelj buttelbier, men straxt derpå fick en farlig kolik och på tredje dagen dödde; då han blf öppnad, funnos tarmarne hafva lupit ut utur buker, helt uppblåste. Jäsningen är en grannlaga sak vid allt öl, och det kommer noga derpå an, huru varmt drickat är då jästen inlägges, het jäst blifver det, då jästen lägges uti brygget, medan det ännu är hett. Deraf blir drickat mycket fint, klart och starkt samt behåller fraggan eller rosen länge i bägaren, men gör halsbrånad eller ock en farlig hufvudvärk; kalljäst blir drickat, då jästen lägges uti sedan det blifvit helt kallt. Detta blifver aldrig gerna rätt klart öl, och då det sättes i kärlet en liten stund, uti eti varmt rum, börjar det något litet jäsa och sätta jäst på bottnen. Detta gör mindre hufvudvärk oeh drifver starkt; men jästen skadar magen. Ljumjäst kallas det, när jästen inlägges, då brygget är så mycket svalnadt, att fingret, som deruti stickes, kärnner drickat ljumt nederuti, men liksom en kall ring öfverst; detta blifver det bästa och helsosammaste ölet. Utom allt detta, måste driekat, som skall blifva godt, vara brygdt af godt malt. Rökt malt gör brunt och mindre smakeligt öl; ölet bör ock vara väl kokadt, om det skall väl bekomma vår kropp. Det bör driekas hvarken för färskt, eller på hällninger, att jästen ej må besvära magen, förorsaka durklopp eller kolik. Besynnerligen böra de, som äro plågade af stenplåga eller podager, noga akta sig derföre; ty det färska drickat med jästen gör mycket väder och utspänner inelfvorna, som, då de en gång äro för mycket utvidgade, svårligen återhemta sin förra styrka. Drieker någon färskt drieka eller buska och dertill äter något som gör väder, har han svårt att undvika en orolig sömn nästa natt. Utomlands bruka många lägga osläckt kalk i drickat, som deraf blir snart klart; men af sådant drieka aflas skörbjugg, som oftast stannar i vattusot, eller på annat sätt dödar. Akte sig derföre för uppsjövatten, saltvatten och kalkvatten, echo som är rädd om sin helsa. Några bruka sätta en butelj med bränvin utan propp uti bryggkaret, under det att ölet jäser, hvilket är detsamma, som att vilja stjäla vettet af sina gäster. Mycket beskt dricka dämpar brånaden, torkar och magrar kroppen samt disponerar honom till vattuoch vädersot. Allt för starkt dricka gör kroppen däst och tung, samt på slutet andtäppa; surt öl gör magsyra, pussighet, blekhet, kolik och mjeltsot. Häraf synes, huru mycken vetenskap, förfarenhet och aktsambet fordras, utoni goda ämnen, att tillaga godt öl; men derigenom vinner man ock en dryck, som är långt tjenligare än all annan för svenskt folk, isynnerhet för dem, som hafva tillbörlig kroppsrörelse, eller ock strängare arbete. Ett godt öl täflar med vin om företrädet, så i klarhet och smak, som i nytta och helsosamhet, helst då det är något gammalt. Det förorsakar icke podager och sten, som vinet allmänt gör; beskan i ölet stärker njurarne och bidrager således mycket att stenpassion ej så lätt får rota sig. Godt dricka upphetsar icke blodet, såsom vinet, och föder långt mera; derföre ser man, att de som dricka mycket öl äro feta, fast do litet äta; alltså gör ölet kroppen fet, som vinet utmärglar. Den ofantliga gossen, lilla Cajanus kallåd, som vistas i Amsterdam, var fet gjord, endast genom öl. Ölet lägger ock mindre grund än vin till lungsot, febrar oeh andra skadliga obstruktioner; men att öle: lastas, helst af de förnämare, är ieke ölets fel, utan deras som dricka det. Det bästa, brukadt till öfverföd, skadar, och är öl ej den tjenligaste dryek för iem som lefva utan nödig kroppsrörelse; ty så myef set som det skådar dem, gagnar det andra, som äro i fullt och dagligt arbete. Icke duger starkt öl om hetaste sommartiden, men deremot om vintertiden värmer det ansenligt dem som äro på resor, och mer in någon annan dryck. Det är ej rådligt för der som äro fete, däste, pussige och skjörbjuggsfulle, a:c drieka myeket öl; men deremot bekommer det den:, väl, som äro magra och uttorkade. Allastarka drycser, öfverflödigt brukade, skada kropp och själ; dock om man någon gång skulle vara öfverflödig, är fara i af godt öl mindre och öfvervinnes lättare, än af andra starka drycker. De, som gå i tungt arbete, miste hafva godt öl om de skola uthärda; ty af vatter:, s oeh kaffe blifva de utmärglade. Alla, som ej drick: annat än vatten, äro magre, om de ieke derjemte få god och födande mat. Starkt dricka måste varsam: brukas af dem, som ieke hafva lika stark kropp; ty det gör alla vätskor uti oss sega och föder myckec slem. Den, som efter mycket slåp kommer i ro oci dagligen drieker en kanna starkt öl samt sofver efter middagen utan att arbeta, förkortar säkert sin lifstid. Utländska öl behöfva ej förskrifvas för svenska magar, ty det vore att gå öfver sjön efter vatten. Engelska ölen åro starka och mångahanda; men blifva genom blandningar flera af dem skadliga. Holländska mollet gifrer väl mera skum, men aldrig den smak som Vårt. Danteiger pryssing Br god för den som stött och slagit sig, men nog mäktig. Tyskärnes garjey stoppar nog, och deras kryddade knisenach gör snart drueken. Brunswiger mumma är tjenlig i matthet oeh för syra oehkan föras öfver linien, men skädar nerverna. Breyhan gör mer vattusot än annat öv. Fahlu-ölet i Sverge öfvergår dem alla. . Finsl luran är tjock och nästan mjölkfärgad, kokas med glödande stenar oehkan alltså icke vara helsosam; dock är denna dryek nu nästan obekant i Finland och brukas endast på Ösel och i några ryska orter. Råne-ölet på Gottland gör den som deraf dricker ofta helt blind, så länge ruset varar, hvilket kommer af skädet (lolium), som växer ibland kornet. Gallentära (millefolium), som limabonden under tiden brukar på sitt öl, upprör blodet och gör en vimmetkantig. Bitter-ölet tillredes med malört och kan så mycket mindre vara helsosamt, som källarmästarne merändeis med malört bota hårdt och förskämdt dricka. Skeppare-öl, som länge förts på hafvet, har genam rörelsen merändels blifvit finare, smakligare och helsosammare, än det var der det togs. Menniskans lif och helsa hänga så mycket på drickat som på maten; derföre är konsten att brygga mycket angelägen. Huro besvärligt är det icke, att resa på de orter, der folket icke lärt brygga? : Vid hvart ombyte af elakt drieka, löper man fara för ny sjukdom. Ofta äro både ingredienserna och kostnederna desamma till smakligt och helsosamt, som till vämjaktigt och skadligt ö!; hela skilnaden består då endast i bryggerskans konst. I vårt: födernesland brygges på några ställen bättre öl än man lätteligen kan finna på något annat ställe i Europa; och vore önskeligt att den konsten vore allmännare bekant. Det vore värdt att hvar studerande yngling lärde sig att rätt brygga och baka; konster -som äro ganska vigtiga för en nation och snart lärde; derigenom kunde vetenskapen snart utvidga sig öfver hela landet, till invånarnes förmån. SRS Ny och enkel förbättring på pumpsr. På vattenstätionerna vid jernbånan i Hannover användas vanliga sugpumpar, som genom en särdeles Ilves Lang AM