Aftonbladet – 6 februari 1856, sida 3

bastepol blifvit sprängda i lufter, ———— BLANDADS ÄMNEN. Hozartsfesten 1 Stettin, hvilken beskrifves som särdeles lyekad, firades: den 27 Jan. genom uppförande af en af.-Leonh. Wollmuth författad ädramatisk målning ic4 akter, kallad sMozart.. Före styckets början utfördes ouverturen till Titus, före 2:dra akten ouverfuren till Enleveringenx, före 3:dje akten ouverturen . till Don Juan oeh före 4:de akten ouverturen till Trollflöjten. — Byrt skriffell Vid en telegråfstätion i Frankfurt a. M. har;i dessa dagar uti en depeseh insmugit. sig ett skriffel, som kan komma att stå ganska dyrt. Ett hus i Köln, som tidigt erfor nyheten om fredsförslagens antagande, telegraferade till Frankfurt, att man der skulle för dess räkning göra betydande. uppköp. af diverse värdepapper. Vid depeschens utskrifvande skrefs nu i stället för einkaufen (uppköpa) ordet verkanfen (sälja), så att huset i Köln gör en förlust af 60,000 thaler, i fall det icke lyskas detsamma att genom rättegång tilltvinga sig en skadeersättning af telegrafverket. — Ett åfventyr på jernbanan. En äldre gentleman från Birmingham . färdades. nyligen på Wear-Valley-jernvägen; han åkte i en af första klässens waggons. . Hans enda medpassagerare i vagnen var en dam, som fullkomligt . motsvaradebeskrifningen: Fyllig, förtrollande, fyrtiårig.. De hade knappt åkt fem minuter, då damen; som satt midt emoi den gamle; gentlemannen, plötsligt sprang upp. och ropade: Hur understår ni er; sir! Hvad skall detta betyda? Den gamle herren blef helt förbluffad och bedyrade att han icke förstod hvad hon menade samt att han icke på minsta sätt förolämpat hennes person... Damen satte sig ned igen, men sprang ögonblicket. derpå åter upp i största förbittring. Detta -.npprepades åtskilliga gånger, tills hon slutligen. började kalla sin. medpassagerare en oförskämd karl och hotade. att ropa på konduktören. Den gamle gentlemannen. trodde henne;vara från förståndet och beslöt å sin sida, äfven hany, att vända sig till. konduktören. .Då.damen oaflåtligt fortfor med sina excentriciteter och thy. åtföljande diverse invektiver, fann han sig nödgad sätta :sitt beslut i verket. Men damen. förekom honom. Med ett gällt anskri stannade hon tåget. och samlade: kring sin vagn en. skara af passagerare. : Hon framställde nu sin klagan, som gick ut. derpå,-att hennes reskamrat på ett opassande, sätt karesserat hennes vador och smalben. Den olyecklige gentlemannen, som såg sin ärbarhet misstänkt, bedyrade vid allt hvad heligt. fanns att han vore oskyldig, men damen. vidhöll sin, anklagelse. . Saken började taga en allvarsam vändning, då konduktören plötsligen erinrade sig att. han under damens sits plaeerat en korg: med en lefvande gås uti... Gåsen togs fram, och det var klart som dagen, att det var denne som på. ett så opassande sätt, formerat bekantskap med, damens smalben;: Förklaringen, mottogs. .med mycken: munterhet af båda parterna, och tåget fortsatte sin väg under. ett, konvulsiviskt skratt ech skallande hurrarop från samtlige, passagerarne, — En fin statsman. Då.den ryktbara sångerakan-Alboni, som är känd för sin utomordentliga kallblodighet.och sitt mod, vid en resa till Triest erhöll kännedom om att en kabal mot; henne var i gång, skaffade hon sig genast reda på tillställaren deraf. I karlkläder, hvilka förträffiigt passade till bennes; korta hår, starka figur och raska sätt, begaf hon: sig till det kaffehus, hvarest samrnänsvärjningen mot-henne skulle uppgöras, samt blandade : sig ibland deltagarne uti-komplotten. . Jag är.en främling, sade hon till komplottens Brutus; men är det fråga om att tillställa hågot. upptåg seller någet djerfs streck, så räkna på migls.—-; sMed myeket nöje, blef svaret, vvi hafvä kommit öfverens om att i qväll, uthvissla, en sångerska.,-— QOchhvarföre då? frågade Alboni, hvad har hon då.gjors? .Ardet något fult drag man kan lägga henne. till Jasb?a — Nejinte just. det; .yi veta öfverbufyud ingenting om .henne, utom det att hon kommer. från. Rom, och vi vilja här ej hafva några sångerskor, hvilkas rykte, j blifvit af oss sjelfva grundlagdt, fortsatte . den adre. —:2Det synes mig ej vara mer än billigt, meade Aon men Jåt mig. då också veta hvad.ro!l jag skall spela i denna. historial — Ni behöfver blott, taga depna lilla pipa; hvardera af. oss här. en dylik, På ett tecken, som gifves efter Rosinas aria (uti Barberaren i Sevilla), behöfver ni blott instämma I den. storm, som då Mommer. att uppstå.s — Åha, jag förstår er! svarade. Ålboni;ech mottog en nätt pipa af svart trä med ett rödt band. Påutsatt afton var teatern, öfverfylld. ..Då ridån gick upp, hörde man med spänd uppmärksamhet på Almaviva och Figaro, publikens gunstlingar, hvilka: starkt applåderades; men just som Rosina visade. sig i scene g der hon tilltalar den svartsjuke förmyndaren, hördus ett. gällt ljud från ett halft dussin. pipor, utan att bry, sig om signalen. som skulle. gifyas af, kabalens ledare, -Alboni trädde nu ända fram till rampen, visade pipan som. hon bar i bandet, kring halsen, sämt ropade leende mot herrarne i parketten: Mina herrar, oi böra ej uthvissla mig, utan kavatinan; j hafyen begynt för tidigt!s Efter ett.ögonblicks paus dånade en väldig spplåd genom salen, Albom. blef denna afton elfva gånger framropad och öfversällad meåd, buketter och kransar. os Signora, jag hade en aning om alt ni kände till denna kabal, sade teaterdirektören, då ban efter föreställningens slut kysste: den djerfva sångerskans hand, vMin käre impresariov, svarade hon honom, det är med sådana ting som med politiken: man Måste ställa sig i spetsen för rörelsen eller också få under deri.n a namne (Penölope.) — Jordklotets temperatur. Det är ett allmänt kändt faktum, att jordens temperatur tilltåZer med : djupet, äfvensom att man i grufyot;men särdeles vid artesiska brunnar, haft mängfaldiga tillfällen satt iakttaga ochsmäta graden af.denna temperaturens stegring. Enligt dessa observationer stiger. temperaturen. i. jordens inre med: Af: Cels. för hvarje hundrade fot, hvaraf följer att dem vid ett djup af 10,000 fot uppnår kokpunkten.. Vid 120,000 fot uppgår den, till 1200? Cels., en temperatur vid hvilken tackjernet smälter och basalten blir flytande. Detta djup af 120,069 fot, eHer fem geografiska ul, förhåller sig till jordens diameter som 1 till 344 och augifver proportionen mellan den sielnade, fasta jordskorpan och den ilytande, glödheta massan som hot owssluter. Men tunonheten af denna fasta skorpa blir ännu mer i ögonen fallande, då mun. nå p