Aftonbladet – 6 februari 1856, sida 1

af år inträffat i Warnerska familjen, som förorsakat mer än en månads resonnementer å modrens sida och en månads vederbörligt lyssnande å barnens. Tiden gick sin jemna gång för dem. De sysselsättningar, som upptogo Israel och hans far (då och då biträdda af några få för dagen lejda arbetare) voro naturligtvis de som vanligtvis upptaga våra landtbrukare, utom när Israel då och då: tog en dag för att se efter sitt sågverk. Med afseende på de husliga anordningarne fortgick allt som rörde hushållsgöromålen sitt jemna oafbrutna lopp år efter år, undantagandes den gradvisa förändringen, att allt som döttrarne i familjen förkofrade sig i skicklighet och arbetsförmåga, sjönk Cloe, den svarta flickan, allt mera i bakgrunden, De tvättade om måndagarne (biträdda af en bjelpqvinna, lejd för dagen), ströko på tisdagen, gjorde hvad de kallade för tillbakety om onsdagen och storbaket på fredagen; gjorde rent i huset samt stärkte och ströko sina sockerdukskragar, på lördagen; foro söndagsmorgnarne till Vännernas -sammankomst och besökte om söndagseftermiddagarne sina grannar. : Det var dagen efter den då Israel och hans utvalda brud blifvit församlingen föreställda och följaktligen en månad före den till bröloppet bestämda dagen som någonting likt ett äfventyr inträffade hos Warners. Det var en vacker afton emot slutet af Augusti. Fadren och sonen hade tillbragt hela dagen ute på ängarne, der de slagit sin andra skörd hö; mrs Warner satt på farstuqvisten, sysselsatt att stoppa strumpor, med siva båda döttrar sittande med sina stickarbeten på bänken bredvid henne; Amy var då fjorton, Orphy omkring tolf år gammal. Cloe hade blifvit bortlånad åt ett slägthus några mil derifrån, för att sköta alla hushållsgöro