Aftonbladet – 5 februari 1856, sida 3

tentila UPPBSl, Cilla t Ut HICUUTIAUT PPS terna, till något öfver 100.000. Men de mindre skolbibliotekerna bestå hufvudsakligen, om ej uteslutande, af läroböcker och biblar,; och äfven de större bibliotekerna utgöras i allmänhet af böcker (mest äldre) som föga eller intet begagnas, så att deras praktiska nytta, ur vetenskaplig eller pedagogisk synpunkt, är så godt som ingen. Rörande öfriga samlingar i och för undervisningen anföres: Geometriska figurer omnämnas från nya elementarskolan och ett planetarium från gymnasium i Stockholm; för öfrigt från intet läroverk några matemuatiska eller astronomiska apparater. Fysiska och kemiska apparater äro ytterst sällsynta. Om man äfven tager med i räkningen de läroverk, som uppgifvits af sådana saker icke ega mer än en gammal elektricitetsmaskin eller luftpump, så är det endast följande, som kunnat sägas hafva något, nemligen läroverken i Calmar, Carlstad, Göteborg, Linköping, Skara, Strengnäs, Wenersborg, Örebro och Stockholms gymnasium. Bland dessa torde endåst samlingarne i Calmar och Skara förtjena att nämnas. Båda dessa sistnämda hafva tillkommit på grund af en bestämd plan med afseende på undervisningens behof, och kunna åtminstone anses såsom god början till ett fysiskt skolkabinett. d De naturhistoriska (botaniska, soologiska och mikeralogiska) samlingarne äro icke heller särdeles talrika, eHer i särdeles bättre skick än de föregående. Sådana omnämnas endast från Calmar, Carlstad, Gefle, Linköping, Lund, Malmö, Nyköping, Skara, Strädgnäs, Stockholm (gymnasium och nya elementarskolan), Umeå, Wennersborg, Wisby, Örebro; och på en: del af dessa ställen förekommer ieke annat än t. bbx. några uppstoppade: foglar, eller några insekter o. s. v. . I -lmänhet synas dessa samlingar hafva tillkommit alldeles på måfå; utan någon plan med afseende på undervisningens behof; och ur denna senare synpunkt är måhända intet enda läroverk ens medelmåttigt utrustadt. ? Andra slags samlingar, såsom etnografiska, antiqvariska m. m., omtalas endast från Carlstad, Skara och Wisby. : I Vi bifoga härvid äfven de anmärkningar, hvarmed uppgifterna angående undervisningsmaterielen blifvit i en not beledsagade: 7 Komiterade kunna här icke underlåta att fästa uppmärksamheten på angelägenheten af att afhjelpa de här i korthet antydda många brister i afseende på undervisningsmateriel m. m., som så allmänt vidlåda våra elementarläroverk. Detta borde ieke ödfverstiga det allmännas krafter och borde äfven kunna ske oberoende af de rådande meningsskiljaktigheterna i skolfrågan. I Norge äro icke mindre än 11 eller 12 läroverk försedda med en för ändamålet ganska vacker samling af nya, goda fysiska instru-. menter och en efter plan gjord, om oek ej särdeles stor samling af naturalier. Att våra skolor äro ien så stor saknad af fysiska oeh kemiska undervisningsmedel är bland annat en orsak, att vår så kallade realbildningslinie icke kan anses existera annat än på papperet. Det är alldeles påtagligt, att fysisk naturlära borde ingå uti en realbildning, som skulle göra skäl för namnet; men lika visst är ock, att, om äfven fullt kompetenta lärarekrafter funnes (hvilket tyvärr väl icke allestädes är förhållandet), man likväl utan tillgång på instrumenter icke skulle vara i stånd att med någon framgång sköta undervisningen i sådana ämnen som fysik och kemi.: En likartad anmärkning kan göras i fråga om de naturhistoriska samlingarne. Intetdera slaget af samlingar behöfde för öfrigt vara rätt stora eller dyrbara, endast de vore valda med plan och urskillning. I afseende på boksamlingarne är högligen att be klaga, att det icke åtminstone vid hvarje större läroverk skall finnas ett bibliotek af pedagogisk: litteratur, och ännu mer att icke hvarje sådant läroverk kan förse sina lärare med några vetenskapliga och pedagogiska tidskrifter. Kostnaden härför vore väl icke oerhörd, och ingenting skulle kraftigare än detta bidraga att lifva intresset hos lärarne och medelbari befordra lärarebildningen. Man kan till hvad här anförts tillägga, att de här omförmälte materiella bristerna på ctt för hvar man påtagligt sätt visa kraften och andan af den hittillsvarande läroverksstyrelsen. Sist innehålla de statistiska upplysningarne: en sammanställning öfver närvarande, intagne och afgångne lärjungar ifrån år 1843 (då sista revisionsberättelsen afgafs) till år 1854. Man finner deraf, att då totalantalet lärjungar det förstnämda året utgjorde 5,917, så var det: år 1854 deremot vid de i tabellen upptagne läroverken 6.298. Men då uti denna tabell saknas uppgifter för läroverken i Wexiö, Upsala, Östersund samt 6 mindre skolor, Med tillsammans säkerligen allraminst 8 å 900 Ilärjungar, så torde man kunna antaga, att antalet lärjungar år 1854 med minst 11-å 1200 öfversteg antalet år 1843. Detta är omkring två gånger den tillökning, som skulle motsvara folkmängdens tillväxt under samma tide: rymd. i Komiterade anmärka härvid: Denna betydliga tillväxt får visserligen till en stor del, doek ej helt och hållet, tillskrifvas att läroverken under de senare årenvarit öfverhufvud freqvent terade af ett större antal individer än fillförenej tj ehuru, såsom man fihner, de inskrifnes aktal verkligen ökats, så kan likväl denna omständighet ieke nöjaktigt förklara, den totala, tillökningen i lärjungarnes antal. Men man finner tillika, att antalet afgångne varit iproportionwvis betydligt mindre under åren efter 1819 än förut (ehuruväl uppgifterna i detta hänseende tyvärr. äro mycket knapphändiga); .oeh man kan deraf med temlig säkerhet slute, att under de senare åren lärjungarne öfverhkufvud fllbragt Järgre tid. i skolan än tiälförene; ett förhållande, som ieke torde -kunnha tillskrifras några sannolikare. orsaker, än att dels-genom borttagandet.afderåmärkenihom läroverken, sony tillförene, förorsakades, af. indelningen i gymnasium; lirdomsskola och apologistskola, samt genom: den förändrade ämnesföljden, många lärjungar på realliniem blifvit föranlåtne att qyarstanma längre i skolan än under förut varande förhållanden varit vanligt; dels möjligen äfven att på senare tider inträdesåldern varit öfverhufvud lågre än tillförene. Den upplysande tabell, som de statistiska upplysningarne meddela angående antalet af de lärjungar, som betala och som icke beta: la de stadgade terminsafgifterna, utvisar en å stor skiljaktighet i afseende på befrielsen för medellöshets skull, att under det i: somiga . läroverk endast 3 till 4 procent är befriade från afgiltens erläggande, så äro uti ahdrå skolor hälften af: helaantälet och äfven: vida -derutöfver icke-betalande; Ehuru olika förmögenheten må vara fördelad på olika orter, så är det likväl omöjigt att utt denna:oråständighet finna en nöjaktig förklaring: till denna stora skiljaktighet, när man ser, att t. ex. är 1853 antalet af dem, som vorofrån skolafgiften befriade, uti Piteå skola endast utgjorde I bland 39, men i det rika Göteborg deremöt icke mindre än hälften af hela antalet, i eller att på en och samma ort, såsom i Stockholm, uti en skola