Aftonbladet – 5 februari 1856, sida 1

STOCKHOLM, den 5 Febr. Våra läsare hafva redan någon tid haft tillfälle att genom de i Aftonbladet införda redogörelserna för rättegångsoch polisärenden erhålla kännedom om det skamfulla mål, under hvars behandling bland annat förekommit, att en person på Gottland, löjtnant F. Wickman, skickat en penningesumma till en person i Stockholm, majoren L.A. Bergnehr, i erkändt ändamål att denne skulle använda den skickade summan, 1000 rdr bko, för att skaffa Wickman en tjenst inom tullverket, äfvensom att den nämde kommissionären för tvenne vittnen uppgifvit, att summan hade varit lemnad till generaldirektören friherre Gyllenhaal, men sedermera blifvit af denne till Bergnåhr återställd. Det har sålunda kommit derhän; att den skam och nesa, hvarmed den allmänna opinionen redan länge stämplat den nuvarande generaltulldirektörens, finansminsterns herr svågers, förvaltning af tullstyrelsen, hvilken äfven Immom sjelfva riksstånden vid sistlidne riksdag blifvit offentligen bränmärkt, til och med måste blifva föremål för domstols behandling, innan regeringen kunnat förmås att öppna ögonen för det skick, hvari befordringsväsendet inom tullstaten försjunkit. Skola ögonen nu öppnas? Eller skall nåden ännu blunda för en ovärdig gunstlings rikskunniga bruk af sin makt? Vi tro att i detta fall den kränkta rättskänslan skall öfver hela landet finna ett klart, bestämdt och omisstydligt uttryck. Vi meddela här den stämning, så väl å majoren Bergnehr som å generaltulldirektören Gyllenhaal, som löjtnant Wickman den 1 uti innevarande månad ingifvit till Stockholms rådhusrätt, der målet är utsatt att förekomma den 14 dennes på rättens fjerde afdelning. Till Stoekholms högädle rådhusrätt! Sedan jag i Januari månad sistl. år från Wisby till förre majoren Bergnehr afsändt 1000 rdr bko, i ändamål att hr majoren derföre skulle söka skaffa mig en tulltjenst, samt äfven vid särskilda tillfällen erhållit majorens såväl muntliga som skriftliga försäkringar att en så beskaffad tjenst väntade mig, lät jag af dessa löften omsider förleda mig att realisera min egendom i Wisby och afbryta ett yrke, som der för min räkning idkades, samt hitflytta med familj; men då jag efter ankomsten hit både fann mig besviken i mina förhoppningar om en tjenst, och ej heller på annat sätt kunnat få redovisning för mina penningar, än att jag, som slutligen såg mig nödsakad inkalla hr majoren B. till härvarande poliskammare, då omsider erhöll dels öfverlåtelse af en fordran hos 3:dje person å 100 rdr, och dels Bergnehrs revers å 900 rdr allt bko, ställd att betalas först den 11 nästk. April, så finner jag mig nu föranlåten anhålla om laga kallelse och stämning å majoren Bergnehr i påstående: 1:o att han, mot återfående af sin revers å 900 rdr och den på mig transporterade fordringen å 100 rdr, måtte åläggas genast återställa de till honom öfversände 1000 rdr bko, tillika med ränta derå från emottagningsdagen den 23 Januari nästlidne år; 2:o att han måtte dömas, efter räkning, godtgöra mig den förlust han mig tillskyndat, dels för trenne resor från Wisby till Stockholm under sistl. sommar, dels genom flyttningen från Gottland och den påskyndade försäljningen derstädes af min egendom dels genom flyttningskostnaden hit till Stockholm, samt slutligen för underhållet härstädes för mig och famlj från den 15 Oktober till dess öppet vatten inträffar, så att jag kan med hustru och barn återvända till min förra vistelseort; 3:0 att han kännes skyldig godtgöra mig alla med denna rättegång förenade kostnader. Då, enligt Bergnåehrs till mig i vittnens närvaro afgifna försäkringar, hr generaltulldirektören baron Gyllenhaal skall af Bergnehr hafva emottagit de af mig till B. öfversände 1000 rdr, ehuru desamma sedermera blifvit Bergnehr återställde, samt, efter hvad Bergnehr vidare både muntligen och skriftligen förmält, hr baronen jemväl gifvit löfte åt BergnÅhr, att jag med visshet kunde påräkna en tulltjenst; men derest dessa Bergnåehrs uppgifter äro med sanningen öfverensstämmande, hr baronen i lika mån som B. är vållande till de mig förorsakade förluster; så föranlåtes jag att nu anhålla om stämning äfven å hr baron Gyllenhaal, i yrkande att, efter hans hörande öfver B:s förestående uppgifter, få mot hr baronen föra den ersättningstalan, hvartill jag kan finna mig befogad; förbehållande jag mig fri och öppen talan i allt hvad med målet eger gemenskap. Stockholm den 1 Febr. 1656. PF. Wickman. Vi skola med tillbörlig uppmärksamhet följa detta mål, och vi hoppas att hela den sjelfständiga pressen i landet icke skall skygga tillbaka för att allvarsamt angripa den korruption, som såsom ett kräftsår fräter omkring inom en vigtig sfer af samhället. — Sedan K. M:t under den 17 Oktober 1854 till arfvada Åt an arduinocman vid Pårto nd