DAlayrac föddes 1753 och dog i Paris 180 Han begrofs der, såsom han sjelf önskat, sin egen trädgård. NORGE. Anlända norska blad gå till d. 1 Febr. Genom en kongl. resolution af d. 21 Ja har astronomie professorn Hansteen blifvit til vidare frikallad från att hålla föreläsningaröfv mekanik och deltaga i examineringen af berg och realstuderande, hvarjemte det blifvit hi nom tillstadt att öfver astronomien under åre I:sta semester hålla endast 6 föreläsninga under den 2:dra semestern 2 föreläsningar veckan. Genom en kongl. resolution komma rät torna på de ur statskassan, till bolaget fc farbargörande af de Fredrikhalska vattendri gen och Steenselfven beviljade och utbetal meålen af 3000 spd. att blifva outkrafde til nästa Storthing kommer att fatta sitt beslut saken. Tillika har terminen, inom hvilke Steenselfven skall vara farbargjord, blifvit fas ställd till utgången af April månad 1856. Genom en kel. resolution af d. 24 Jar skola armåns kårsläkare under deras resor ti afhållande af de s. k. sessionsmötena åtnjut en kostnadsersättning af 96 sk. om dagen. Genom en annan resolution af samma da har, under kyrkooch undervisningsdeparte mentet, ett nytt s. k. fullmäktigsembete blif vit upprättadt, med ett årligt arfvode af 33 spd. PEn Mozarts-fest har äfven blifvit firad Christiania, genom en af filharmorniska säll skapet gifven konsert, på hvilken endast Mo zartska saker blefvo gifna. Från Stavanger skrifves d. 22 Jan., att fi sket äfven vid Feöen och Röver nu upphör och att utsigterna för framtiden synes mindr gynnande. Det sista priset som noterades va 3 spd. 12 sk. per silltunna. Trondhjems Addressse innehåller en ar tikel angående de tvenne katolska utländnin gar, hrr Djunkowski och Zaluski, hvilka i fjo enomreste den Skandinaviska halfön, och hvil fas uppträdande äfven då hos oss väckte upp märksamhet, i det att åtskilliga blad, och i synnerhet Väktaren, ansågo deras särskilta reseändamål härstädes vara, att verka för der apistiska propagandans räkning. Trond: jems Addresses. artikel är närmast föranledde af en notis i Illustrated London Newsa föl den 5 Januari af följande innehåll: En ryss, som öfvergått till den romersk-katolska religionen, har just nu lemnat Rom, försedd med titel af. Apostoliskt öfverhufvud (prefekt) för Nordpolsmissionen, hvilken titel blifvit honom nyligen, med påflig fullmakt, förlänad af en församlin kardinaler. tillika med en årlig lön af 20,000 fr Trondhjems Addresse gör nu i anledning häraf följande reflexioner: Det kan icke så mycket förundra oss, att den katolska kyrkan vill försöka om den kan uträtta något i de fjerran belägna bygder, på hvilka den nu har fästat sina glupska blickar. Ty papismen har, likasom Ryssland, sin uppmärksamhet spänd öfver allt hvarest den tror sig kunna uträtta något, och har alltid, lik:som denna makt, sökt att begagna de tidsom:ständigheter, som hafva synts vara gynsamma för dess planer. Papismen har också under den sednaste tiden utvecklat en utomordentlig verksamhet. I Österrike har den skaffat sig större inflytande och makt än någonsin före detta århundrade; i Portugal har den äfven vetat tillskansa sig nya rättigheter ; i Nordtyskland har den under de sista åren utvecklat mycken verksamhet och äfven i Danmark har den sökt att vinna nya anhängare. Det kan icke nekas att det i religiöst hänseende förvildade tillstånd, i hvilket en del af finnarne (de norska lapparne) varit eller ännu befinna sig, skall gynna detta försök att draga dem bort ifrån vår kyrka, isynnerhet om katolska kyrkan vill här, liksom den gjort annorstädes, börja med att till utseendet gå in på de religiösa åskådningarne hos dem, hvilka den önskar draga öfver till sig. Det blir emellertid vår kyrkas pligt, att i tid göra hvad som kan göras, för att motverka dylika försök. Att det härvidlag väsentligen kommer att bero på dugligheten hos de prester som skola verka i dessa bygder, är uppenbart. Det finnes här isynnerhet tvenne förhållanden, som icke böra lemnas ur sigte ifall man vill utträtta något till nytta, men hvilka tillika på grund af sin natur framställa stora svårigheter att göra något vid; det ena är, att finnarne till en stor del äro nomader, men deras prester hafva fasta boningsorter ; det andra är, att de prester, som finnarne nu erhålla, icke allenast, såsom hos oss, åtskilja sig från allmogen derigenom att de stå påen annan kulturgrad, men äfven derigenom att de tillhöra ett helt annat, olika folkslag, hvilket naturligtvis i hög grad måste motverka deras inflytande på den finska delen af deras meningheter. Man tänke sig endast huru det skulle vara om vi till prester hade fransmän eller ryssar, hvilka lärt sig litet norskaTillika föreslås, att de som ämna sig till prester i Finmarken, icke såsom påtänkt är skola studera lappska språket i Christiania, tan vid ett seminarium 1 Tromsö. kmem—XX——— LITTERATUR. MAA ermtenlesnen ample 0